Sokol
Jag fortsätter nu mitt påbörjade projekt att tipsa om intressanta platser i Moskva med utgångspunkt från olika tunnelbanestationer. Denna gång blir det ett par sevärda och trevliga ställen runt metrostation Sokol, norrut på grön linje.
En by, bevarad mot alla odds. Ett flygfält med blodig historia. En omdiskuterad stalinskrapa.
Byn Sokol
Nästan i centrum av den stressade och pompösa huvudstaden ligger överraskande nog en typisk liten rysk by. Eller nästan typisk. De största skillnaderna mellan denna innerstadsby och en håla sju mil utanför stan är skicket som husen är i och avståndet till närmaste metrostation!
Det syns förstås på både hus och trädgårdar att de är oerhört eftertraktade. Några nybyggda tegelskapelser gömmer sig bakom sina inbrottssäkra staket, fast de är ändå förvånansvärt få! I västerlänningsgettot Silverskogen kommer du till exempel inte i närheten av villorna objuden. Går du längs en gata där ser du på sin höjd ett par hustak över plåtstaketen och murarna. Så är inte fallet med Sokol! Här kan du fritt promenera längs gatorna, som alla är uppkallade efter berömda ryska konstnärer som Vrubel’, Sjisjkin och Levitan, och titta in genom fönstren hos folk.
Sokol ingick i ett projekt i början av förra seklet som gick ut på att bygga kooperativa byar runt huvudstaden, för att lätta på invånartrycket och lösa boendefrågan. Namnet kommer från Sokol’niki (numera en stadsdel i nordöstra Moskva) där det från början var tänkt att byn skulle byggas. Men eftersom marken i Sokol’niki visade sig vara för sank och inte lämpade sig för träbyggen, fick man bygga sin by längre västerut. Och där har den sedan fått existera i över 80 år! En förhållandevis orörd oas medan stadens höghus och sus och dus slukat allt runtomkring.
Khodynskoe Pole
Ordet pole betyder fält och än så länge återstår faktiskt en bit fält mellan de omkringliggande nybyggena. Mången gång i historien har fältet använts för firande av folkfester som ett eller annat vunnet krig eller en tsarkröning.
Under kröningen av tsar Nikolaj II 1896 inträffade en tragedi som ledde till 1389 människors död. Siffran är den officiella men troligen var det faktiska dödstalet betydligt större. På programmet för festdagen stod utdelning av presenter från tsaren (innehållande mat, godis och en emaljerad kopp). Utdelningen skulle börja klockan 10 på förmiddagen men redan på natten samlades folket och framåt morgonen trängdes över en halv miljon människor på Khodynskoe pole.
En man vid namn Sjostakovskij skrev efteråt att ”morgonen var stilla, inte minsta bris. Det fanns ingen chans till frisk luft i den sammanpressade folkhopen.” Och korrespondenten Giljarovskij berättade i tidningen ”Russkie vedomsti” om en äldre man som stod i närheten av honom och som ”inte andades sedan länge: han hade kvävts i tystnad, dött utan ett ljud och hans kalla kropp fördes vidare med oss.” Så snart det blev möjligt satte brandmän, militärer och läkare igång med att få undan döda och skadade från platsen. ”Festen på lik”, som Giljarovskij efteråt kom att kalla kröningen, kunde fortsätta. Tragedin vid kröningen sågs av många som ett dåligt tecken och mycket riktigt blev den siste tsaren Nikolaj II och hans familjs öde inte av det trevligare slaget.
Bara ett tjugotal år efter tragedin bestämdes att Khodynskoe pole skulle bli flygfält. 1922 öppnades Rysslands första flyglinje till utlandet när man härifrån Centrala flygfältet uppkallat efter Frunze började flyga till Köningsberg (nuvarande Kaliningrad) och Berlin. Än idag finns resterna av flygfältet kvar trots att man från stadens administrations sida redan 1999 bestämde att fältet skulle bebyggas. 2004 lade man fram ett förslag om ett jättestort flygplan som skulle stå mitt bland höghusen. Vingarna skulle vara köpcentra och själva flygplanskroppen skulle hysa ett flygmuseum. Dessa grandiosa planer har det dock inte blivit något av än.
Triumph Palace
I närheten av Sokol ligger dessutom Moskvas åttonde stalinskrapa. Huset färdigställdes så sent som 2006 och väckte många upprörda känslor på grund av sin likhet med de sju gamla skraporna. Men medan de byggdes som hyllningar till kommunismen så är Triumph Palace tvärt om ett monument över den segrande kapitalismen.
Den omdiskuterade sladdsystern till de sju 50-talsbyggnaderna är trots sin unga ålder längst av dem alla. 264 meter för att vara exakt, ett tjugotal meter högre än Moskvas statliga universitets huvudbyggnad (fast universitetets läge uppe på Sparvbergen gör det ack så mycket mer imponerande än Triumfpalatset). Ett år eller så var skrapan till och med Europas högsta bostadshus. 52 våningar med sammanlagt 987 lägenheter låter ju inte dumt för en stad med sådan bostadsbrist som Moskva otroligt nog har, men det som skulle behövas mest är ju knappast 987 svindyra lyxbostäder.
Ja, det byggs mycket nytt i Moskva men vem har råd med lägenheterna? Inte är det din husläkare eller din gamla universitetsprofessor i alla fall!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.