Regnskog, djur och lava

Efter den extrema hettan pa Costa Ricas vastkust styrde vi kosan mot den nagot svalare bergsbyn Monteverde. Det folk gor har ar i stort sett att ziplina sig fram genom regnskogen. Alltsa gjorde vi ocksa det for att se vad alla pratade om. Som jag namde forut sa valde vi den mest extrema varianten. Vad det hela gar ut pa ar att man blir utrustad med en sale, hjalm, en massa krokar och ett par rejala handskar sa att man kan reglera hastigheten pa vajern som man knipsas fast pa och susar ivag over och genom regnskogen. Da vi valde den extrema varianten inneholl den bla en Tarzan-swing och en lang vajer dar man susade fram fastsatt som Supermannen hogt over traden och en djup dalgang. Visst var det kul och visst kittlade det lite i magen, men som den adrenalinjunkien som jag nu ar hade jag garna sett att den var mycket extremare an den var for att uppna den dar hisnande bungy-kanslan som ar en san kick.

Vara sista dagar i Costa Rica spenderade vi i La Fortuna dar basen ar for utflykter till en av varldens mest aktiva vulkaner – Arenal. Tyvarr sa regnade det -tanka sig!- storsta delen av tiden och vi sag mer dimma och moln an sjalva vulkanen. Trots detta gjorde vi en endagstur till Arenal, omradet dar omkring samt naturliga Hot Springs. Det visade sig vara en riktigt lyckad tur trots vadret och vi vandrade genom gron, gron regnskog till ett vattenfall dar folk hoppade i och badade. Vara guider var superbra och pekade och visade olika vaxter och djur under promenaden. Vi sag ett kattdjur som liknade en liten leopard, Ocelot, lustiga gravlingsliknande djur med lang nos och svansen i vadret, White nosed coati, Costa Ricas kanda grona groda med roda ogon, Gaudy leaf frog, kolibris och en insekt med tva stora lamp-likanande ogon som surrade runt och lyste i morkret. Och sa en massa olika faglar och stora, hariga spindlar. Spannande!

Nar morkret foll vantade vi spant pa att fa se lava stromma nedfor Arenal trots det molniga vadret. Vi horde hur lavan rullade nedfor vulkansluttningen och slutligen sag vi tva blodroda, lysande lavaexplosioner i kolmorkret – det var maktigt. Mycket mer an sa blev det inte innan vi maste aka vidare till den naturligt heta forsen som kom fran vulkanen. Detta var ocksa en haftig upplevelse da det nu var kolmorkt och vi med hjalp av ficklampor letade oss ner till vattnet. Det forsade pa ordentligt och det varma vattnet omslot oss da vi satte oss ned. Vi lattjade och slappnade av i ungefar en timme innan det var dags att avsluta dagens aventyr och aka tillbaka till vart sunkiga hostel med varldens ackligaste kok och den fulsotaste lilla hunden jag nansin sett.

Efter en lang, varm, svettig, skumpig och langsam bussresa har vi anlant till Nicaragua, till en stad pa vastkusten som heter San Juan Del Sur. Tydligen har jag smittat ner Kristiina nu for hon ar sjuk, sa det blir val nagra lugna dagar framover sa att hon far aterhamta sig.