Dykning och fest ar Utilas melodi

Efter en lang resa fran Cop’an till Utila – med en av de mest gungiga batresorna i mitt liv – var vi lattfangade byten da vi pa stappliga ben klev av baten pa Utila. Vi blev genast inhalade av en tjej fran Dive Parrots som tog oss till deras dive shop bara ett par minuters promenad fran hamnen. Trotta och hungriga som vi var bestamde vi oss for att stanna dar.

Jamfort med Little Corn var Utila hektiskt med bilar, mopeder och vespor som brummade fram och tillbaka pa den lilla huvudvagen i Utila Town. Har man inte upplevt Little Corns lugn skulle man nog dock tycka att Utila ar litet och behagligt. Det mesta kretsade kring dykning och det kryllade av dive shops att valja mellan. Vi gillade dock kanslan hos Dive Parrots och skrev upp oss for sex stycken dyk. Vi upptackte dock att organisationen och utrustningen inte gick att jamfora med Dive Little Corn och kande oss ganska skeptiska infor vara forsta dyk. Allt gick dock utan problem och vara duktiga divemasters tog val hand om oss.

Jag forstar att folk kommer hit i massor for att dyka i det kristallklara, 28-gradiga vattnet med forhoppningen att se de magnifika valhajarna som forekommer under vissa delar av aret. Vi insag ganska snabbt att det ar valdigt sallan de syns till och tyvarr var vi inte en av de fa lyckligt lottade att stota pa dem. Aven fast korallerna var fargglada och fiskarna manga gar ingenting an sa lange upp mot vad Emil och jag fick se och uppleva i Borneos underbara, magiska undervattensvarld.

Da Dive Parrots var en av de mindre dive shopsen var sammanhallningen bra. Da dive shopen lag i stort sett vagg i vagg med en av ons popularaste barer, Tranquila, var det annu lattare att forbattra sammanhallningen over nagra ”after dive beers” medan man loggade sina dyk och sag solen ga ner i horisonten. Jag alskade dessa stunder pa dagen da allt var sa lugnt och avslappnat och gang pa gang tankte jag ”Detta ar livet – fyfaaaaan vad harligt”. ”Problemet” med dessa ljuva stunder var att en ”after dive beer” latt ledde till X antal i slutandan och festen var oundviklig. Vi blandade dock inte ihop fest och dykning,utan valde att festa de dagar vi inte dok dagen efter.

Men nagra tokiga fester hann vi allt med! Allt fran den coolaste baren jag nagonsin sett – Treetanic- som med vindlande gangar och grottor och haftiga LSD-inspirerade utsmyckningar faktiskt var mojlig att ga vilse i, till en fullpackad husfest hos en lokal snubbe dar endast det spridda ordet hade fatt folket att dyka upp. Ingredienser som hundar, fyrhjulingar och flaskor med rom ingick ocksa i receptet,men dessa historier far stanna hos de inblandade for senare skratt.

Den sista kvallen vi spenderade pa Utila ordnade Dive Parrots en gemensam middag for alla som dok dar och nagra nyfunna vanner fick smaka pa min tavlingsinstinkt da vi kastade dart. Kristiina sa ”Ok,this is a little bit scary” nar jag slungade ivag min pil och vralade ”I SUCK AT THIS, AAARRGGGHHH!”, haha. Da vi skulle hoppa pa baten fran Utila kl 06 foljande morgon bestamde jag mig for att stanna upp hela natten och festa och sedan ga direkt till baten. Var divemaster Alan hakade pa min plan och han och jag drack Tequila,dansade och spelade Wii-bowling (jag vann,yesyesyes!) hela natten tills jag var tvungen att traska till baten, trott som ett djur for att paborja en harlig tolvtimmarsresa mot Guatemala. Som tur var kunde Kristiina tanka at mig den dagen da jag var mer som en zombie an en manniska.

Nu ar vi i Guatemala och jobbar oss upp mot Tikal, mer Mayaruiner det vill saga. Vi har dock snubblat over ett fantastiskt hostel i skogen dar vi troligtvis stannar i ett par dagar for hiking och ridning. Lugnet ar sa skont efter hektiska bussar och marknader.

Den sista manaden av resande har borjat ticka…