Jaha, då var äventyret över för denna gången. Igår klev jag av planet på Arlanda och ett kyligt Stockholm mötte mig. Det är konstigt att vara tillbaka, det känns som om jag knappt varit borta, men samtidigt har jag varit med om så mycket.
Jag har dock kvar en del att sammanfatta och det är mina två veckor i USA. Det skulle bli en väldigt lång uppsats om jag skrev om allt, så jag sammanfattar det viktigaste.
När jag klev av flyget från Nya Zealand mötte mamma och pappa mig på flygplatsen i Los Angeles. Konstigt men roligt.
Vi körde hela långa vägen till Arizona för att uppleva Grand Canyon och dess storhet. Det var verkligen fantastiskt mäktigt och man kände sig rätt liten då man blickade ut över gapet. Ett tag tappade vi bort pappa och trodde att han ramlat ner för ett stup, då det är så olikt honom att försvinna. Vi hade dock missförstått varandra, och paniken utbyttes till lättnad då vi såg honom komma klivandes en stund senare 🙂
Las Vegas var också intressant att se. Vilket spektakel! På dagen var det rätt trist, det är ju på kvällen man ska uppleva Vegas – neonskyltar, blinkande lampor, casionon i varje gathörn, spelsugna människor…Trist med alla ”nöjesflickor” som var till salu överallt på upptryckta broschyrer dock. Bara att ringa ett nummer och de var tillgängliga 24/7. Gud vad jag avskyr den bilden av tjejer, trist trist trist.
LV var kul att se, men det är knappast en plats jag kommer återvända till.
Death Valley var den totala motsatsen till LV. Enormt, ödsligt, tomt och livlöst. Här ville man helst inte att bilen skulle börja hacka. Men ödlsigheten var vackert i sig.
Yosemite National Park var slående vackert på det mer traditionella sättet med sina vattenfall, enorma klippväggar och skyhöga, enorma seqoiaträd som var uppemot 3000 år (!) gamla. Här kunde man lätt spendera en vecka, men vi hade bara en ynka dag.
Efter alla naturupplevelser körde vi ända till San Francisco för att få en dos av storstad. En mycket trevlig stad var det med sina kullar, sluttande gator och närheten till havet. Vi turistade duktigt och såg Golden gatebron, Twin Peaks, Pier 39, krigsfartyg från WWII i Fisherman´s wharf och även Alcatraz som var en otrolig turistattraktion. Folk skeppades dit i horder varenda dag. Jag antar att människor fortfarande fascineras av myterna kring detta fängelse. Det var riktigt intressant dock och man blev sugen att se ”Flykten från Alcatraz” igen.
Från San Francisco körde vi ner för västkusten. Vackert, men väldigt turistigt i de flesta kuststäderna. Vi blev lite trötta på bilköer och att se hur turistanpassade de flesta ställena blivit. En pärla var dock Santa Barbara som var riktigt mysigt med trevlig stämning. Roligt var också stranden längs Big Sur som täcktes av hundratals ”elephant seals” som ömsade skinn. De låg tätt intill varandra och myste i högar 🙂
De sista dagarna spenderade vi i Los Angeles som är så fruktansvärt STORT! Jag tyckte att vi körde och körde och körde, men då man tittade på kartan hade vi knappt rört oss. Utan bil (och GPS!) hade det varit en omöjlighet att ta sig runt. Vi turistade oss här också – snokade runt bland lyxvillorna i Beverly Hills som var galet lyxiga! Många hade så höga stängsel och häckar att det var omöjligt att se in och de flesta hade åtminstone två (många upp till fyra) svindyra bilar parkerade på gårdsplanen. Vi åkte även till turistinfernot Universal studios i Hollywood. Är lite som Disneyworld, ett nöjesfält. Vi åkte bakom kulisserna i kända filmer vilket var riktigt intressant. Man blev förvånad hur enkla bakgrunder de kan använda och få det att se realistiskt ut. Shrek i 3D-format i rörliga stolar var också rätt kul. Men som sagt, mer seriösa filmmänniskor skulle nog tycka detta var en hädelse.
Santa Monica pier/beach var riktigt schysst också – och man kände igen sig från Baywatch 🙂
Ångfartyget ”Queen Mary” var en annan pärla. Det kändes precis som att vandra omkring på Titanic, och det var spännande att tänka sig allt fartyget gått igenom under sina 1001 resor mellan USA och Europa.
Pust. Detta blev verkligen lite av en uppsats trots mina försök att korta ner. Men jag måste ha med alla delar av denna fantastiska resa. Nu tillbaka till den hårda verkligheten igen. För ett tag iallafall. Nästa långresa har redan börjat planeras i huvudet. Går allt som det ska drar jag iväg i december igen. Vart, det återstår att se…
Jätteroligt att ha dej med på vår bilresa.