Madde-Shopping, hemlangtan och saknad

Hej
Sov som ett barn..skont. Steg upp kring 10 tiden och har sedan dess varit och postat kameran till Trine, shoppat en del och fordrivit tiden med bocker, middag och vattendrickande..aven lite snusande vilket vi inte ska tala hogt om..(kopte en dosa general i en affar i Ao Nang dar de aven hade saltlakrits, ska sluta igen nar den har dosan ar slut, lovar!) Kanns som att man kommer bli forbannad i affarer hemma dar man inte kan pruta och allt ar sa dyrt. Pa kopcentret har fick jag ett 500mb minneskort till pappa, en Moschino parfym at farmor, tva par jeans at mig sjalv och ett par flashiga orhangen for under 800 kr. Sa ska det vara jamt! Ja ja man kan inte fa allt:) Ska bli skont att ha oskona klader pa mig igen..Ha ha typ tighta jeans och toppar, orhangen, smink och harspray (man saknar de konstigaste sakerna eller hur?)Kommer dock sakna hemskt manga mannsikor som jag traffat under den har tiden, framst mina barn som hjartat bara varker efter, ni ska fa se pa alla bilder vilka underbara ungar jag har haft, eller har for de kommer alltid vara med mig. Gor ont nar Trine fick en updatering fran Ted pa barnhemmet som berattade om hur en flicka som jag blev fast vid inte blev hamtad av sin mamma i forra veckan da det var en religios hogtid, for att hennes mamma hittat en ny karl och inte langre ville veta av henne. Maj som flickan heter ar bland de vackraste barn ni kan tanka er, hon ar smart och rolig ocksa, larde henne spela finns i sjon…Gar inte att forsta hur hon av alla inte kan vara onskad?! Onskar alla kan forsta hur tacksam vi som har familj och vanner som alskar oss ska vara, borde ga ner pa knana varje dag och tacka gud for allt man har!
Nog har det hant att man blivit lurad har men det hander ju overallt, det man inte traffar pa overallt ar manniskor som dom pa sjukhuset i Khao Phanom. De visade en omtanksamheten och generositeten som sallan ses i denna varld.. Nagot man sarskilt uppskattar nar man ar sjuk och tycker lite extra synd om sig sjalv. Av den storsta majoriteten av alla sjalar vi mott har vi blivit valdigt bra behandlade, av vissa tagna in som familjemedlemmar och alskade och saknade.
Med detta far jag val ta och borja avsluta min del av detta aventyr, for det har det verkligen varit. Varje dag har det hant nagonting som fatt en att tappa balansen lite men man hittar den strax igen. Forhoppningsvis har val denna resan oppnat mina ogon lite mer for andra kulturer och gjort mig lite mer odmjuk och oppen for tankar och ideer olika mina egna och dom runt mig.
Tack till alla ni som last de dagbokssidor som jag och Trine forfattat och hoppas ni fortsatter folja Trine pa farden i nagra veckor till:)
Kramar
Madelene