En litet stopp pa vagen

Igarkvall gick vi och hamtade vara klader hos skraddaren. Sorens blev ratt sa tungt sa han ska skicka hem det med bat, sa han kommer inte se roken av sin kostym + tillbehor pa sisadar 3 manader. Men det ar jobbigt att bara med en kostym da man har den i fodral och inte kan packa den i vaskan.

I vilket fall sa fick jag 5 dollars rabatt. Eller det ar synd att kalla det rabatt eftersom jag tjatade till mig det efter att skraddarnas djavul till son statt och hoppat pa min vaska sa mina favoritsolglasogan (for hela 6 dollar) gick i bitar. Ondare unge har jag nog aldrig traffat pa. Och slappare foraldrar ar ocksa svart att hitta. Han ar bara ett barn fick jag hora. Ja men vad fan tyckte jag…ha han inte i butiken da!!!! Han slar pa kunderna, pajar deras dator och hoppar pa min handvaska. Dumunge. Dessutom ar han inte 1 ar utan sakert narmare 6 ar.

Hoi An ar en otroligt mysig liten historisk stad med gamla kinesiska byggnader och over 200 skraddare. Under dagarna i Hoi An cyklade vi till stranden 2 ggr. Dar kallar sig strandforsaljarna for Mimmi, Daisy, Ann, Linda osv och ar valdigt trevliga. Deras taktik funkar battre an nar de skriker ”Hello, you buuuuy something?” och sen nar man svarar nej fragar varfor man ar i Vietnam eller sager att man ser ut som nagot med pengar.

Men jag gillar Vietnam, fast, jag ska nog vara arligt och saga att hade det inte varit for varan underbara tripp med Easy Riders hade landet inte fatt lika hogt betyg. Daremot ar Vietnameserna ett trevligt folk vad an folk sager. Det ar ju bara att mota dem med ett leende nar man tycker att de ar for pa. Jag haller dock med om att de verkar lite mer pa ju langre norrut i landet man kommer.

Garkvallen avslutades pa Tam Tam cafe som nog hor till de dyrare restaurangerna i Hoi An, men vi lyxade lite. Soren at en 350 gramsbiff som enligt mig sag alldeles for ra ut och jag kakade flaskfile, potatiskaka och ingefarssas och en ol. Gott. Dessutom unnade jag mig en kaka till efteratt. Dyraste maltiden jag atit i Sydostasien. Hela kalaset gick pa strax under 75 kr. Rena ranet for att vara i Vietnam, men billigt jamfort med Sverige. Dessutom lyxade vi med Banana Split tidigare under dagen nar vi lunchade. Lyxdag helt enkelt.

Kl 8 i morse, efter frukost och en sockrig kaffe med sotmjolk som jag blev alldeles speedad pa, bar det ivag med buss till Hue. En resa pa 14 mil som tog flera timmar och hade tva langa onodiga stopp. Men det var lite ball anda for vi akte genom en nybyggd tunnel som var over 6 km lang. Soren var makta imponerad da han ar nord nar det galler byggen. Tunneln gick genom vackra berg och resan bjod pa en hel del fin natur.

Nar vi vid lunchtid klev av bussen i Hue mottes vi av ett tiotal eller kanske tjugotal killar som tryckte upp olika hotells visitkort i ansiktet pa oss och stallde sig i tighta ringar runt oss och ”skrek” att vi skulle bo pa deras hotell. Det var det sjukaste och jobbigaste jag varit med om. Jisses! Vi fick panik och Soren ”tappade ansiktet” (man far inte tappa humoret i de har landerna) genom att ryta till, men da verkade de fatta att de var for pa. Vi foljde dock med en kille till ett hotell som vi blivit tipsade om dar vi bodde i Hoi An och som det stod skrivet valdigt positivt om i var guidebok och vi ar inte besvikna. Visserligen hade de bara ett 3baddars ledigt men det ar skitstort, frasht, har en stoooor balkong, flakt, kylskap, varmvatten ooch tva skinfotoljer och detta betalar vi runt 40 kr var for.

Forut hamnade vi pa ett lustigt stalle for lunch som ligger i samma grand som vart hotell. En restaurang som ar helt nedklottrat med lovord pa vaggarna av gamla gaster som antingen atit dar eller akt med deras motorcykeltur runt staden. Sa vi kakade lunch dar och sa slog vi till med en motorcykeltur till olika gravar och tempel och som bar av imorrn. Lagom tillbaka efter turen imorrn sa aker vi till tagstationen och tar taget till Hanoi. Det blir med andra ord ett kort stopp har i Hue. I Hanoi ska vi ta oss till Thailandska ambassaden och ansoka om ett 2 manaders turistvisum till Thailand sa vi slipper gora visarun till annat land mitt under thailandska nyaret.

Pappa jag far inte lanken till Amandafilmen att funka, men det kanske beror pa datorn. Testar i Hanoi igen. Sitter pa hotellets dator nu dar vi har gratis internet.

Kram till alla!

About Malin 284 artiklar
Man säger att hemma är där man har sitt hjärta. Mitt hjärta är i Thailand...

Var den första som kommenterar

Svara till