well de har varit javligt handelserika dagar och natter sen sist. vi vandrade Lares treken som ar en alternativ trek till machu pichu. Lares treken fokuserar mer pa naturen och det alldagliga livet for de som bor uppe i bergen medans inkaleden ar den klassiska historiska leden, inget for klenbenta ska val tillaggas.
i var grupp var vi bara 4 pers + guide, kock och tva extra barare. jag och martin var ju alfahannarna da vi bada ar gamla flygbasjagare haha, medans britten paul och amerikanen marshall var under medelsvenssons fysik sa tempot blev ganska lugnt. den tunna luften gjorde dock aven paverkan pa oss rangers. mn blev andfadd valdigt mycket fortare an annars och inte ens frenetiskt tuggande av kokabladen gjorde en starkare. (kokablad ar inte kokain eller knark. genom att tugga pa kokablad klarar man lattare av hojder och det ska tydligen ha en massa andra positiva effekter. det smakar aven fisk och ar inte sarskilt smaskigt.)
det var en grymt skon grupp och vi hade det najs uppe i bergen. det var mycket lattare an jag hade forvantat mig och maten som vi fick var kanon. oftast 3 ratters serverat i talt sa verkligen langt ifran faltlivet som man ar van vid fran det militara. dessutom behovde vi bara bara med oss vara daypacks ”handvaskor” sa de var piece a cake. eller iaf for mig o martin =)
det ar lugnt, fridfullt och skont uppe i bergen och vi var dessutom enda gruppen som vandrade var trek under de har dagarna. enda manniskorna vi sag var lokala som bodde uppe i bergen. vet inte om ni sag det pa bilderna, men andernas berg ar valdigt frodiga sa aven om bergsborna har det karvt och kargt ibland sa gar dom aldrig utan mat. dom far visserligen jobba hart for det, men det finns tydligen alltid mat uppe i bergen. javligt imponerande att se att de hade odlingsmarker flera tusen meter upp i bergen. 3 -4000 meters hojd odlade de potatis pa! dessutom lever de gamla inkatanket kvar. -ljug inte, – stjal inte, – var inte lat. vi traffade en gammal man pa 83 ar som fortfarande skotte sitt land. den gubben pinnade dessutom pa som fan och gick om oss pa leden. respekt!
natten innan vi skulle ga uppfor berget till machu pichu laddar vi upp genom att kaka pizza, dricka 4 caiprinhas, 2 bars, kaka alpaca (typ lama), spy av mattnad, dricka en bagare cuba libre och dansa som galningar, sova 2 timmar, dricka kaffe och borja 2 timmarsvandringen mot machu pichu. sa mycket for den andligheten…
machu pichu ar obeskrivligt. hur bakfull, trott och javligt man an ar sa forvinner allt det nar man star pa berget och ser vad manniskor skapade for 500 ar sen. det ar det maktigaste jag varit med om.
lite info om machu pichu for att ni ska fa ett hum om dess storhet.
– byggt pa 2500 meters hojd, mellan tva berg.
– har rinnande vatten, jamnt, perfekt flode.
– har 4 hektar betesmark. jorden hamtades fran botten 2500 meter ner av manniskor och lamor.
– byggt at ett hall for att slippa den kalla vinden och istallet fa den varma brisen.
– stenarna vid ett visst tempel ar sa precist uthuggna att man inte kan pressa in ens ett papper emellan springorna.
– sakrat hela staden mot jordbavningar och erosioner genom planering och stenhuggning.
efter guideturen pa berget sov paul och martin ruset av sig pa machu pichu och njot av solen, medan jag och marshall pallrade oss mot vad vi trodde var the sun gate. the sun gate ska ta 45 minuter eller nat att ga fram o tillbaka. vi pallrade oss tydligen 400 meter upp till det hogsta berget, kallat machu pichu. pa toppen gick vi pa en vag som max var 2 meter bred vilket pa en hojd av 2900 meter gor en redan hojdradd liten svensk som mig annu mer hojdradd. sjalva toppen var nog den storsta frihetskanslan nansin. man ar sa liten och bracklig jamfort med de stora bergen och djupa dalarna som omger oss. san javla kansla! vi stannade dar i 10 minuter och njot sen fick vi kuta nerfor berget for att hinna med bussen. den basta senvagen!
kort hojdpunkter:
– ga tillsammans pa bergen med 100-tlas lamor
– ligga i badet i hot springs badet medan det duggregnar i kvallskylan.
– flyget fran lima till cuzco. se snokladda bergstoppar omgivna av moln, flyga ner genom molntacken och sen se den gamla inkahuvudstaden cuszo.
– sova pa machu pichu (martin), skratta at de tva idioterna pa berget, som visade sig va peiya och marshall.
– se ner over staden machu pichu och vara over molnen (peiya)
– den grymma arkitekturen
tillbaka till lima da. har levt pa starbucks kaffe och sushi senaste dagarna. vi njuter av peruansk mat, speciellt ceviche som ar en ratt gjord pa ra fisk, med gronsaker. fresht, starkt och valdigt gott. tyvarr blev jag ranad pa min kamera medans jag njot av en ceviche igarformiddag. satt inne pa en resauraung och hade det gott sa stormar tva smagrabbar in i restaurangen och valter ner vattnet pa bordet medan de tar vaskan med kameran i. jag och martin fattade inte att de kom at kameran forran de var forsent. satan va ja hade velat nita dom sma asen. sa sjukt frustrerande att de kunde gora det sa latt. dessutom pajade min externa harddisk nu med sa gud javlas lite med mig for tillfallet.
ikvall ska vi ut o kaka middag hemma hos nagra peruanska brudar. det ar ju inte helt dumt och om ett dygn vantar andra sidan kontinenten med god mat, samba och fest. fan va gott anda!
cheers n tears!
Välkommen till klubben Andreas 🙁 inte kul med kameran.
Nu ses vi om 6 dagar!!!! Ska bli grymt!
Läste ditt mail. Blir jätte bra så! Kram Jenny