Regnrekord

Airlie Beach! Regnrekord i Queensland i ar. Inte regnat lika mkt sedan slutet pa 50-talet. Det var oversvamningar lite overallt och jag akte igenom flera drabbade omraden pa min fard soderut. Faktiskt mitt i ett redigt regnvader sa vi fick kora pa en oversvammad vag med bussen, men varre var det dagen efter. Alla vagar stangdes av totalt. En efter en fick sina seglingsturer installda pga det daliga vadret. Aven jag fick min seglingstur installd. Min bat var tydligen for liten for det harda vadret. Darfor blev jag uppgraderad till ett tall-ship vid namn Solway Lass. Ett 127ft platskepp fran borjan av 1900-talets Holland. Avfard var pa eftermiddagen den 19e och skulle vara i 3 dagar och 3 natter. Soligare 3 dagar har jag inte haft pa hela vistelsen i Australien. Vadret totalvande dagen for avfard, och turen blev ett minne for livet. Massor av trevliga manniskor, underbart vader, oslagbar natur, 5 utsokta mal mat om dagen, vad mer kan man begara? Att sitta pa ett skepp och spela gitarr i fullmansljuset, spela ”alfapet” pa engelska med ett gang britter, hjalpa till att satta segel och kanna mjolksyran krypa fram i bicepsen.. Jag hade 3 fantastiska dagar.

3 dagar och 2 natters campande pa Fraser Island. Det var roligt, fint, uttrottande, intressant, mysigt, stundvis segt, hm.. jag kommer inte pa fler ord som beskriver detta. Vi var 11 pers i en bil. Tva svenska tjejer (samma tjejer som jag motte i Cairns pa dykbaten), tre danskar (1 grabb o 2 toser), en barnslig tjej fran Belgien, och slutligen fyra envisa, sega, men trevliga herrar fran Israel. Jag maste erkanna att jag har fatt en redig inblick i den Israeliska kulturen efter detta. Shit, allt sker langsamt, och sa sent som mojligt. Vi var alltid sista bilen till campen, lagade mat i morker osv. Och de trodde alltid att de skulle kunna hinna med massor av saker som de aldrig i denna varld skulle kunna. Och bilkorningen pa det. Endast en av de danska tjejerna och israelerna hade aldern inne for att fa kora. Shit vad jag onskade att jag var 21 fyllda sa jag kunnat tagit ratten, vid ett flertal tillfallen. Galna, helt utan respekt for varken passagerare eller bil. Kulturkrock ar ordet tror jag. Men slutligen, 3 min innan sista farjan gick, kom vi till farjelagret och bilen visade sig utan skador vid inlamning. Ett mirakel. Om man bortser fran denna kulturkrock, var Fraser Island jattefin och det var mycket roligt att ha upplevt detta.

Jag ska nu resa vidare soderut till Noosa, tillsammans med danskarna och svenskarna fran Fraser Island, och bl a besoka ”krokodiljagaren” Steve’s beromda zoo.

Ta hand om er. Peace