Att vara- eller inte vara valross!

Mi amor!

”Jaha, hur lange har ni kvar pa er tripp tjejer?”. ”Ja, det ar 3 veckor kvar nu, vi aker hem den 16 mars…” Blev lite radd igar nar min 3-veckors replik inte funkade langre, det ar ju bara 2 veckor kvar nu!!! Que paso? Tiden gar alltid sa fort i denna kontinent.

Gissa min stad???

Det var en gang en stad som inte fanns. En stad som bildades av havets mest foraktade man, piraterna! En stad utan all logik, utan minsta anledning till dess existens. En stad som totalforstordes av jordskalv (bla ar 1906) och som aldrig blev sig lik igen. En stad fylld med farger och kreaktiva manniskor. En motesplats for varldens sjotrafik och for havets faglar. En stad som egentligen inte skulle ha funnits- men som nu i dag ar en av Chiles storre stoltheter. 10 poang, ratt gissat! Jag ar i Valparaiso!

Igar var jag och elin till piren i hamnen har i Valparaiso.. Pappa, du skulle alska hamnen har. Ett mote mellan varldens alla batar och skepp, ett stormigt chile med fiskar for alla smaker.

Att vara- eller inte vara valross!?

Jag spanade ut vid piren. Plotsligt sag jag natt, en liten flotte. Men vad var det pa denna flotte. Massa hundar gissade jag forst. Na, kossor trodde elin (hundar och kossar har ju verkligen samma kroppsbyggnad). Jaha, smuggelkossor ifran argentina tankte jag da. Men efter en aning mer turistiskt spanande, sa sager elin ”valrossar!” Kandes ju lovande ;), lite fel stalle kanske for familjen valross har, men okej da. Efter ett tag upptacker vi att det faktiskt var 3 sjolejon som lag och stekte pa sin alldeles egna flotte. Synd att jag lamna badkladerna hemma i rummet bara..

I dag ar vi pa jakt efter sol. Tog bussen hit till Viña del Mar, for att aka till en av chiles basta strander. Men da kom regnet. Sa da blev alternativet att skriva istallet.

Har varit 3 natter i Viña del Mar ocksa, mysig stad det med, 20 minuter emellan Valpo och Viña! Da var vi bland annat pa en romantisk restaurang (ja, jag och elin, utan pojkar) som ar en italiensk sjorestaurang typ, ligger alldeles bredvid vattnet. Men putsa skorna fore innan du gar in.

Froken Jobbig:

Igar var det jattemysigt pa hostelet, tokbra hostel forresten, ”El Yoyo”. Satt med 3 tyskar och en skotte. Och sjalvklart med Jorge, som alltid. Min nya bastis (forlat mig elin), eller ja det ar VAR nya bastis. Vi traffade han pa ett boliche (disco) i Viña, Café Journal, och sen dess har han foljt efter oss hit till Valparaiso, till och med till samma hostel, och i samma rum. Vi har liksom bildat nan slags grupp har.

Jorge (Georg) ar jattetrevlig. Han pratar bara spanska, fick reda pa forst igar (efter att ha umgatts med han i 4 dagar, att han faktiskt pratar en del engelska ocksa). Men jag vagrar att prata engelska har jag markt, sa kanske darfor som jag inte visste det ocksa. Det ar komiskt, jag ser fasiken inte engelska som ett alternativ langre, jag ar sa inne pa att hacka mig fram med min español.

Igar iaf pa ”festen” sa var det jattekul. Tyskarna (och framforallt skotten) kunde inte sa mkt spanska, sa jag fick hjalpa till och oversatta och skrev lappar till dem (ovantat va cissan) med spanska ord. Fasiken, kanner mig som DIG mamma, la profesora. Froken Jobbig (yo) fortsatte hela kvallen. Faktiskt kul att det for en gang skulle- ar jag som far lara ut lite av mina ”bedarande” kunskaper. For jag tycker lite synd om vissa vanner har ibland, jobbigt att lyssna pa allt mitt babbel och jobbigt att svara pa alla mina fragor. Pust.

Lilla Callum!

Vem dyker upp da tro nar vi anlander pa hostlet i Valpo. Callum! Var lilla 18-ariga skotte som vi plugga med i BsAs. Jattekul att traffas igen, vi hade planerat det, men inte bestamt nan plats annu. It´s a small world!

Pablo Neruda- om jag sjalv far valja!

En valkand aktivitet, en san dar ”det-maste-man-gora-grej” i Valpo, ar att ga upp till forfattaren och den politiskt engagerade poeten Pablo Nerudas hus. Snubben ar inte levande ahora, men hans hus ar val bevarat. Vet man inte mycket om denna man sa ar det anda intressant.

Och vackert, utsikt over hela staden. Sa ta med dig kameran (men gom den val- for ran och sarskilt knivran ar OTROLIGT vanligt i Valpo, se upp, vissa gator bor du helt enkelt utesluta att ga pa!) Men ta bra skor, long way to the top, u know. Nar du gar ut ur hans hus (som forresten kostar 2500 cl-peso, cirka 28 spann) sa ga da till vanster, ner for konstgatan, en gata kand for sina otroliga malningar. Vi gick dit med Callum.

Sa nu blir det inge mer argentina, pa ett tag. Chile, resterande 2 veckor. Jag antar att jag alltid kommer att sakna mitt argentina!

Para lele pipedo.
p&l
mickis.