Nu är det då dags igen.

Ja, nu har det ryckt i resväskarmen igen. Eller ska jag säga fingret, för det är ju det som far i väg på tangentbordet och trycker på de där små ”boka-knapparna”.

Ekonomiskt sett så är det där fingret en katastrof. Och det är oftare och oftare som det trycker till.
Jag och fingret får väl snart börja att dela ut tidningar på nätterna.

Nu är jag i alla fall på väg till Malta.
En ö som jag egentligen inte kan mer om än att:

De ingår i Brittiska Samväldet, därför talar alla engelska.
De har ett eget språk som utvecklats från arabiskan.
De har hemska låtar i den redan hemska Eurovisionsfestivalen.
Ön har jäkligt branta kanter.
Vi spöar dem i fotboll med 10-0 så snart vi kommer åt.

Dessutom har jag fått lära mig idag att öns golfbana är svindyr och usel och kommer inte släppa upp mig utan greencard. Tur för dem.

Jag har naturligtvis beställt en ny resehandbok på nätet. Min gamla visade sig vara tryckt 1976 och ha ett bildmaterial från när jag var barn, alltså tidigare än så.
Ska kolla här nu om man kan få lite tips.

I övrigt så ska det packas en trave böcker, vandrarsandaler, bikini och naturligtvis kameran.
Penna och papper är icke att förglömma!