Lillprinsen har stångträning!

Kära dagbok!

Deras whiskey är inte värd namnet! Man säjer som så: om man jämför så är Mehkong gott! Då förstår ni?
Jag somnade i alla fall och sov hela natten.
Helenes tur att vakna kl 03 och inte kunna sova vidare. Men JAG jag sov jag.

Efter vår frukostportion nudlar med kyckling så gav vi oss ut på kulturjakt – mja, jag jagade den och Helene kände sig jagad av den.
Traskade till Kungliga palatset och ”Silverpagoden”.

Hit ska ni gå välklädda! Annars blir det dyrt.. Helenes kjol klarade sig i längd, men hon var för urringad. Jag var ju fel hela jag: för kort klänning och för urringad.

Vi tvingades köpa var sin riktigt ful turisttröja för 3 dollar. Var. Och jag fick låna en typ sarong för 3 dollar i deposition.
Sen kostade inträdet 3 dollar per huvud. Och skulle vi fota så ville de har 2 dollar till. Så då ville vi inte det.
Visst var palatset fint, men vi fick ju knappt se någonting. Avspärrat överallt. Ändå så var gamle kungen på rehab i Kina och lille kronprinsen, som i princip redan tagit över, hade väl stångträning. Kul liv. Det var ju det han gjorde när han blev hemkallad från Paris: dansade balett. Grabben är född 1953, dansar balett och har inga barn. Behöver jag säga nått mer?

Helene satt mest i skuggan och var.

Silverpagoden är ju fin. Den heter det för att golvet är täckt med drygt 5000 silverplattor som väger 1500 gram styck. Man ser ju några: resten skyddas från våra bara fötter av mattor!
Fin buddastaty dock, 90 kg 24 karats helgjuten besatt med 2086 ädelstenar… och många många flera buddas. Den stora smaragdbuddan inte att förglömma.
det är så skönt med att olika buddor, de ser så lyckliga ut. Alla ler!

Sen knallade vi upp längs floden Tonle Sap. Man ser en hel del tiggare, gatubarn och uteliggare där. Tack Jonas och Mathz för att ni förberedde oss mentalt.
Det är lika illa som i Västindien när jag var där 1999, strax efter Papa Doc, ni vet.
Men på något sätt så stålsätter vi oss och klarar av det.

Dagens sista kulurmål var Wat Phonm. Templet där man kan se Fröken Penh, damen som genom att hitta fyra buddastatyer i flodens strand.
Helene valde att stanna nedanför kullen och vänta. Hon är trött på tempel påstår hon!
Mors intresse för sakral konst är tydligen inte ärftligt… men herre gud, det FINNS ju ibland inget annat att se! Jag är ju inte ens troende.. bara lite religiös när andan faller på.

På väg upp för kullen kom det en beväpnad vakt och ville ha en dollar för att släppa upp mej. Det gubben går inte – lärde mej något den gången i Granada när vi betalade en snubbe parkeringsavgifter… kom tillbaka och hade p-böter. Kille hade bara blåst oss och ett tiotal till! – så jag vägrade! Tänkte inte bli lurad igen! Fick jag ingen biljett så skulle han inte få någon dollar!

Vakten stoppade mej när jag försökte passera… till slut så blev han mer och mer förtvivlad… Jag gav upp och gav hon en dollar så han inte skulle börja gråta. Väl uppe som kom det fram en dam som frågade om jag hade betalt.. jodå, det var ju alldeles korrekt! Då skämdes jag…

Efter det en lunch på ett hak. Det är faktiskt rätt kul att vi får så mycket uppmärksamhet: vi har insett att vi inte rör oss i samma kvarter som alla andra turister. Men vi passar oss noga. Vår Motodup-förare i går var noga med att kolla att vi höll hårt i våra handväskor, det är vanligt med väskryckare som plockar turister vid rödljusen, etc.

Sen så fick unga damen som hon ville: v a r u h u s!
Det finns tydligen tre stycken har vi lårt oss idag. Men det mesta är importerat från Thailand och dyrare här. Ett par Dieseljeans till Helene för 14,5 us dollar, blev det i alla fall. Resten handlar vi på MBK innan hemresan.

Det finns faktiskt en ATM här, tvärtemot vad som påstås, på första våningen på Sorya har Canadian Bank ställt en. Inte testat, men den såg ut att funka och har både VISA och MasterCard.

Lärt mej nått mer… de har inte tamponger här i landet! Nu fattar jag mer av min mors histora om när hon skulle köpa plugg i Kina. De använder inte det!
MEN på matvarubutiken på bottenvåningen på Sorya finns det. Skitdyrt: 8 OB för 1,7 dollar. Tampax kostade 3,50 us dollar för 10.
Man lär sig något varje dag!

I morgon bitti så ska hotellfolket köra ner oss till vår båt. Vi ska åka Speedboat i sjösystemet upp till Siem Reap. Biljetterna kostade 25 us dollar.
Sista chansen att få sol på nosen. Fast det blir nog hög solskyddsfaktor som gäller.
Fasen, ingen matsäck har jag fixat, men de säljer nog nått ätbart. Öl finns ju i alla lägen.
Vårt nästa hotell möter oss vid båten. Det känns så skönt och tryggt!
När vi kom hit och en lille mannen stod där med en skylt med våra namn på så kändes det så välkomnande!
Man ska inte komma till en ny stad på kvällen. När vi kom hit så var det som första gången jag var i N.Y.: hemskt! Fast den staden kom jag att bli riktigt förtjust i andra gången jag var där. P.P. vet jag inte om jag kommer att sakna…

Nu ska vi hem och sova! Två ensamna brudar har inte mycket att hitta på i en sån här stad.
Men jag har dricka kvar och och är en jäkel på ”Skitgubbe”! Helene vann Öppna Koh Chang Mästerskapen i Chicago. Det var visserligen inga andra med, men det var ju inte vårt fel!

[img=mia_mathiasson2006_2_1_22_0_17.JPG,182680][img=mia_mathiasson2006_2_1_22_15_44.JPG,182690][img=mia_mathiasson2006_2_1_22_4_56.JPG,182682]