Tog min taxichaufför och drog runt lite idag.
Alltså, det är ju inte helt gratis, men ett bra sätt att få se lite utöver det vanliga.
Först åkte vi till en strand i norra Goa.
På vägen dit passerade vi några kvinnor som sålde fisk invid vägkanten.
Taxichaffisen köpte en stor ”King Fish” och kastade in i bilen.
Där fick jag lära mig att färsk fisk aldrig luktar. Det hade jag faktiskt ingen aning om.
Sen passerade vi en äldre släkting och levererade fisken.
Gubben var tydligen sjuk, så det var en granne som kom nerspringande när vi tutade och agerade fiskbud. Min droskchaffis berättade att hans släktingar hade det knapert så därför brukade han ge dem en stor fisk då och då som present.
Han var ju smart som passade på att göra lite privatärenden. Jag var ju ännu smartare som hängde på: fick se lite mer Goa på så sätt.
Strax bredvid låg den lilla stranden, som inte står på kartan.
En smal strand, ett shak, några solsängar och en handfull turister. Några solade helnäck. Det gjorde inte jag. Dumt att skrämma främlingar.
Vid ettiden kändes det som det var dags att äta lite och jag stegade upp till Shaket.
Ägaren där hade ett medelande till mig: taxichaffören gjorde ett ärende så vi skulle ringa tjugo minuter innan avfärd.
Jag tog en iskall ”Kingsfischer” och beställde in ”King Fish” till lunch. Det tog en stund att få in maten, men inte gjorde det något: trevligt sällskap finns det gott om i Indien.
En äldre herre översatte lite åt mig ur typ ”Goa Herald” och vi pratade om vart hän värden egentligen är på väg.
När jag tuggat i mig den himmelska fisken så ringde vi och vips var min chaufför på plats. Onekligen lyxigt.
Han hade fått nys om att någon dragit upp en jättefisk och ett par telefonsamtal senare stegade ett lång blond hippie ut ur skogen. I sin famn bar han en gigantisk fisk, om jag inte minns fel så vägde den 14 kg.
In i bakluckan och skump i väg på den röda vägen längs den flod som avslutar Goa i norr: Tiracci. Vi skulle hem till chaufförens mamma och bröder. Jag lovade att tiga när han drog ihop en story om att han hade fiskat upp den själv.
Mormor, en liten dam på 99 år var också hemma och kom ut för att beundra jättefisken. Jag såg i hennes pepparkornsögon att hon visste precis vad barnbarnsbarnet höll på med.
Lillebror bjöd mig en kortare husesyn.
Vid fyratiden gav vi oss i väg till marknaden i Mapusa. En härlig folklig marknad med färg och doft. Vi vankade runt och jag passade på att fotografera en hel del. Lite julklappar han jag med också.
Chauffören letade present till sin åttamånaders systerdotter. Jag avvärjde en radda med fantastiska prinsesskapelser med tyll och volanger. Försökte rekommendera sköna mjuka trikåkläder. De föll honom inte alls på läppen. Jag förstod hur svensk jag egentligen är.
Han köpte en trave glittrande armringar åt henne. Av glas. Jag valde att inte kommentera.
Efter ett snabbdopp i poolen och en dusch var det dags att glida ner på hotellets BBQ-afton.
God mat och underhållning.
Jag hade ändå svårt att hålla mig vaken och stapplade i säng direkt efter middagen. Så var det slut på en lat fredag i solen.
Jag har massor jag vill skriva om.
Även en lat dag.
Kommer att prata ihjal dig, oroa dig inte! *ler*