Ojojoj, Kina ar enormt. Har varit pa vag till Shanghai enda sedan jag lamnade Peking for ett par veckor sedan, men jag har i och for sig stannat pa flera intressanta och roliga stallen.
Detta ar andra dagen i Kaifeng, en mysig liten stad (inte ens en miljon invanare) med mycket trevliga manniskor. Mitt intryck hittills ar att kineser i allmanhet ar hjalpsamma, nar jag forsokte hitta till detta internetcafeet till exempel lamnade en servitris sitt jobb och foljde mig hit tvahundra meter eller vad det kan ha varit. Fast det ar nog i och for sig mindre anstrangande an att fa mig att forsta en vagbeskrivning pa kinesiska. Jag reser fortfarande med Tino, vi kommer atminstone ha folje till Shanghai. Dar borde vi vara om ett par dagar. Darefter skiljer sig vara planer at och det ar inte lange till han ska hem.
Pa taget hit traffade vi tva studenter med en engelska som var ganska forstaelig. Nasta dag visade de oss lite av staden. Vi gick till en gammal domstol vilket var valdigt roligt eftersom de hade fixat dit en annan student som jobbar som guide. Men han var himla nervos och osaker pa sin engelska sa varje gang man tittade pa honom nar han forsokte forklara nagot sa fnissade han och sprang ivag. Efterat gick vi och de tva studenterna, Jin och Peng, till deras universitet och spelade pingpong. Tino stallde sig och diskuterade tradens blad och lat mig gora allt jobb. Fick mota fyra studenter i rad och efter det var jag ganska slut. Universitetet var mycket fint och frascht och overallt var det studenter som holl pa med olika sporter, mest basket. Peng sjong till och med skolans sang for oss, aningens generad nar det gick forbi folk.
Att fixa tag- och bussbiljetter har i Kina ar inte alltid det lattaste. Nar man har kunnat formedla vart man ska och fatt tag i en biljett samt hittat hallplatsen ar det ofta nagot annat som strular och som tar tid. Men det ar ratt charmigt, jag vet ju att jag kommer fram i sinom tid. Det gor ofta inget om man kommer fram nu eller nagra timmar, eller nagon dag, senare. Nasta stad jag ska till ar Suzhou, bara nagon timme innan Shanghai. Det verkade helt omojligt att fa tag i en biljett, men efter frukost traffade jag en kinesisk man som var mycket nyfiken pa Sverige. Jag forklarade mitt dilemma och han ville garna forsoka hjalpa till. Jag sprang och vackte Tino och mannen korde oss pa sin rickshaw till ett stalle som vi inte visste fanns. Till slut fick vi tag i tva biljetter. I och for sig hard seat i 11 timmar men det ska man val klara av. Sa imorgon eftermiddag bar det vidare.
Innan vi kom till Kaifeng har vi stannat pa fyra andra stallen. Datong, en ganska trakig tremiljonsstad men med en rolig pub dar ett lokalt band alltid verkade spela. Utanfor staden fanns det intressanta grejer att kolla pa. Urgamla grottor med 50000 uthuggna Buddhas och en bit darifran ett kloster som hangde utmed en bergsvagg. Haftigt! Men det kandes som att det skulle rasa ner nar man var daruppe. Vidare till en liten by och efter det till en annu mindre by uppe i Wutai Shan-bergen. Gillade det stallet valdigt mycket. Det ar en religios by med manga munkar och det spelas gregoriansk musik overallt. Vi gick i tre timmar till en bergstopp och bara njot av lugnet. Det gick snabbare att komma ner. Det var sa brant sa vi var tvugna att springa (ibland rulla) eftersom vi irrade bort oss och inte hittade nagon stig ner. Nasta stad, Pingyao, var aven den mycket mysig men ganska gra. Vi traffade Guillaume igen, en fransk kille som bodde i samma dorm som oss i Datong. Efter det har vi traffats i tva andra stader utan att bestamma traff. Konstigt men trevligt. Han pluggade i Lulea i ett ar, sa jag kan halla igang min svenska lite nar vi ses. Har aven varit i Song Shan-bergen och bodde dar pa en Kung Fu-skola med 7000 elever. Overallt sprang det runt pojkar fran femarsalder till aldre killar som tranade och hoppade rundor. Det var tydligen har som Kung Fu uppfanns!
Traffade svenska manniskor for forsta gangen i Kina idag. Ett par med tva sma barn som faktiskt har bilat hit genom Ryssland. Det kandes sa konstigt att prata svenska igen, det lat konstigt. Kunde hoera att skanska ar en mysko dialekt. Hehehe.
Manga kramar till er alla!
Mkt intressant läsning, dyvan:). Hoppas att tiden går långsamt för dig.
Kram Dyvis no 2^^