Lite funderingar i Mandalay

Nu har jag gjort min forsta trek har i Burma. Vi far se, kanske blir det fler norrover. Jag och Anne gick tillsammans med var lokala guide ca 4 mil i bergen runt Kalaw. Det blev tva dagar med ett antal besok i minoritetsbyar, hos en medicinman och vacker utsikt. De forsta timmarna av vandringen osregnade det dock och vagen var fruktansvart lerig, sa da gick det inte att titta nagon annanstans an var man satte fotterna. Under eftermiddagen blev som tur var vadret battre och regnet holl sig borta aven nasta dag. Pa natten sov vi hos en familj med nepalskt ursprung som lagade helt fantastisk god mat, for den burmesiska maten trottnar man pa ratt snabbt. Sedan spelade vi kort tillsammans hela kvallen, det var en av de trevligaste kvallarna jag har haft har.

Nasta kvall vinkade Anne av mig da jag tog nattbussen till Mandalay. Det ar riktigt trevligt att aka buss har och smaprata lite med de andra pa bussen. Att det lackte in och att nagra stackare spydde till och fran under hela resan p.g.a. de daliga serpentinvagarna valjer vi att bortse fran. Jag var framme i Mandalay vid 4 pa morgonen och akte da moped till ett guesthouse och sov ett par timmar.

Gardagen spenderade jag tillsammans med en man som var munk fram till demonstrationerna, men som for sin sakerhet numera ar civil. Vi var i Mahamuni Paya, ett tempel har i Mandalay, samt staderna Sagaing och Amarapura som ligger utanfor. Han visade mig var han var munk och larde mig mycket om munklivet. Vi hade ocksa langa och intressanta samtal om den politiska situationen och han var aven mycket intresserad av hur det fungerar i Sverige. Jag fragade om han tycker det ar bra eller daligt att komma som turist till Burma, och han sade med ett leende att det ar trevligt att traffa mig, men att han inte tycker att det ar bra att komma hit och pa sa satt stodja militarregimen. Jag har aven fragat andra personer vad de tycker och da fatt positiva svar. De har sagt att turism ar nodvandigt for att landet ska kunna bli demokratiskt, men ocksa for att en storre procent av pengarna gar till lokalbefolkningen om man noggrant tanker pa hur man spenderar dem. Jag bor sjalv bara pa privata guesthouse, da det gar valjer jag aldrig regeringens transporter samt hoppar over en del sevardheter som innebar intradesavgifter till regimen (men ibland lyckas man komma runt det genom att gladeligen betala en summa till lokalbefolkningen istallet, som da tar in mig en annan vag…) Hursomhelst ar ju hotellen skyldiga att betala en viss summa till regeringen nar en turist bor dar, sa det gar verkligen inte att bara stodja lokalbefolkningen. Jag har blivit osaker pa om det ar ratt att komma hit eller inte, samtidigt som jag inte hade velat vara utan den har erfarenheten.

Imorgon ska jag forsoka hitta en pickup till Pyin-U-Lwin, sedan blir formodligen nasta stopp Hsipaw som ligger ytterligare norrut i Shanbergen. Det ska vara lite svalare daruppe, hoppas att det stammer. Idag har jag tankt ta mig till Mandalay Hills, men far nog vanta lite tills den varsta varmen har lagt sig.