110109 Indisk byråkrati vet inga gränser
Efter några dagar i Peryar kände vi oss till slut tvungna att faktiskt åka in till själva parken. Vid det här laget har vi vant oss vid den indiska kärleken till administration, stämplar och ineffektiva processer. För att få åka på den obligatoriska båtturen runt dammen i nationalparken krävs att man pliktskyldigt fyller i alla personliga uppgifter såsom ålder, kön, hemadress, nationalitet, telefonnummer etc. Detta ska sedan matas in i biljettsystemet och kontrolleras och stämplas. Konsekvensen blir oändligt långa köer. Man undrar vad de ska ha informationen till.
Själba båtturen varade knappt 1 timme och vad gäller vilda djur såg vi några fåglar och en och annan hjort. Råddjuren hemma på tomten känns mer spännande.
Vi har bytt homestay och bor nu på charmiga Meadow View Inn, högst upp i i ett ”torn” och med utsikt över delar av parken och bergen. Och det finns wifi!
haha, gissa om vi känner igen oss? i vår kö höll det rent av på att bli slagsmål!