Genom Spegeln….

Hello Bali!

Det jag varit med om sedan jag sist skrev ar omojligt att beskriva med ord! Trots det ska jag gora ett tappert forsok 🙂

Nar jag val klev av planet i Denpasar hamtades jag upp av en tjej som hade mitt namn pa en skylt.
Kort darefter hoppade syrran fram bakom en pelare. Harligt att ses igen 🙂

Sen borjade resan som tog mig in i en varld som jag inte insett sedan lange har legat gomd inom mig och oppnade min ogon igen. Som ett barn pa nytt.

De tog mig till en gammal mans (Professor Kung) livsverk ”lyxhotellet” MICHI i Ubud pa Bali.

Om man ens kan likna detta vid ett hotell vet jag inte sakert.
Det forsta som slog mig nar jag kom fram var den tystnaden, det lugnet, atmosfaren och alla leenden som vi mottes av. Atmosfaren, som att kliva rakt in i Sagan om ringen, alvernas slott ar den basta beskrivningen.
Hur en man har haft alla ideer till att bygga upp sitt eget ”Garden Of Eden” pa det sattet ar beundransvart.

MICHI ar inte ett vanligt hotell….inte alls. MICHI har en sjal, allt och alla som vistas dar har insett nagonting, det forstod jag nastan direkt.

Efter nagra timmar runtvandrande pa anlaggningen, bland spegelmosaik-korridorer, dammar med lotusblommor, balinesiska statyer, mitt bland magisk gronska med floden ”Wos River” virvlande under oss fick jag traffa den mannen (Professor Kung, en av var tids manga nomader) som min syster nagra dagar tidigade av en slump sprang ihop med pa planet mot Bali.

Det pastas att vissa manniskor kan boja metall med bara blicken……

Professorn pratade mycket om indien, vilket ar hans favoritland och horde sig noga for vart i indien jag hade varit. Udaipur och Jaipur var hans favvorit. Efter detta fick jag och susanne valja skivor ur hans skivsamling som mestadels bestod av Choplin, Bach, Beethoven, och en massa musik fran varlden over.
Att lyssna pa det nar man befinner sig mitt i en saga, en fantasivarld var helt enkelt AMAZING!

Professorn har lagt ner sin sjal i MICHI. Varje pinal som finns dar inne har han samlat pa sig under sina resor varlden over. Det han har tyckt bast om eller det som betytt mest for honom i varje land har han tagit med sig dit. Darav sjalen, darav atmosfaren….

Pa natterna forvandlades MICHI till mitt o systers favvoritspel ”Den Langsta Resan”. Eldflugorna svavade runt som stjarnor over vara huvuden till flodens brus och den svaga vindens susande. Kandes som en liten fabelfigur kunde skutta ut bakom vilket horn eller vilken staty som helst, nar som helst.
Vi befann oss i en varld av magi! Vi befinner oss i en varld av magi, bara man valjer att se det, verkligen se det. Man lever i den varlden man vill se. Jag visste inte att jag av all stress halvsov och hade glomt att ta in den verkliga kanslan av livet genom mina sinnen.

Oj vad flummigt det dar blev….och varre blir det kanske…hehe.

Den natten var jag radd. Radslan riktigt grep tag i mig av ett konstigt ljud jag horde. Alla mojliga scenarion spelades upp inom mig och jag kan saga att det var langesedan jag fick en san fruktan inom mig. Susanne som var nastintill oberord sag skracken i mina ogon.
Efter jag hade lugnat mig, utan att forsta varfor jag blev sa radd, krop vi efter en kopp te och en stunds hanforande av vart vackra rum ner mellan de rena vita lakanden och sussade gott hela natten.

Dagen darpa tackade vi Professorn sa mycket for hans gastfrihet. Da han spande ogonen i mig och log samtidigt som han sa ”Did You See Any Ghosts this night”

Professor kung, en manniska som mycket val skulle kunna valta en vas med enbart sin blick…..eller?

Oppna ogonen, ser du, ser du???

——————————-

Nu har jag fatt ur mig en del av det som vilatinom mig ett tag…..vet inte om det make any sense at all….men men, nu har jag forsokt 😉

Imorron styr jag och Susanne aterigen kosan mot Gili Air, ar vi planerar att stanna i en eller tva veckor.

Onskar ni hade varit med mig pa detta.

Massa Karlek!

***Ciao***