Tack, hejdå och på återseende!

Så, nu tar jag äntligen tag i det där sista dagboksinlägget, efter näst intill två veckor i Sverige.

På tisdagkvällen efter Sanna åkt hem så stökade jag lite, packade o fixade o sen åkte jag till Travel Bar för att träffa Jan en sista gång. Vi hade bestämt att ses vid halv tolv eftersom han jobbade till elva.
Fick dock ett sms där an skrev att han var tvungen att jobba över o att han skulle komma en halvtimme sent ungefär.
Så jag satt där i baren o började snacka med två trevliga tjejer från Uppsala. De hade precis kommit ner till Barcelona o skulle bara stanna i fyra dagar, så de bad mig om tips på vad de skulle göra. Jag kladdade ner typ hela deras karta med ställen de var tvungna att gå till 🙂 De började direkt samma kväll med att gå till mitt favvo uteställe jamboree (som jag dock bara tog mig råd till att gå till en gång, men jag var där för tre år sen också). De spelar typ bara rnb o hiphop. Fantastiskt! 🙂
Vid kvart i ett kom Jan. Typiskt spanskt! Var väldigt glad över att vi bestämt att träffas på Travel Bar så jag inte behövde känna mig ensam när jag väntade, finns alltid nån att hänga med där!
Vi snackade en massa, precis som förra gången, o det flöt på hur fint som helst. Han sa att han verkligen ville komma till Sverige igen inom ett år, o jag hoppas verkligen att han gör det. Innan kvällen var slut o de stängde så han vi även öva vår tyska med en kille från schweiz, även om Jans tyska var överlägsen min så var det fantastiskt kul! Han imponerade verkligen på mig, en spanjor som både kan tyska o engelska är sjukt sällsynt!

På onsdagen, min sisa dag, åkte jag in till stan för att byta jeansen som jag råkade köpe i storlek 42 eller 44. Sjukt klumpigt, jag vet. Tog ett par 38or utan att prova dom för jag tyckte väl att jag provat dom tillräckligt, o när jag kom hem till Sverige märkte jag att de också var för stora, men då var det inte mycket att göra. Fast de är rätt sjyssta bagy, som tur är! 🙂
Sen fick jag en impuls att gå o köpa, eller i alla fall prova, den fantastiska balkänningen som jag hittade tillsammans med Sanna på el Corte Inles, eftersom jag fått en helt oväntad lön på drygt 3000:-. Men när jag kom dit kom jag på att jag fört över pengarna till mitt sparkonto o inte kom åt dom. På ett sätt var väl det ganska bra… :S
Efter det drog jag till stranden en sista gång. Låg där i godan ro o lyssnade på min mp3, väldigt nära vattnet som alltid, när det helt plötsligt kom världens största våg o sköjde över mig o alla mina saker… Som tur var hade jag lagt handväskan under en plastkasse o lite längre upp så den klarade sig! Men mina kläder o jag o min mp3 var helt dränkta i vatten o sand. Jag var inte helt nöjd!
Så jag tog mitt pick o pack o gick till Travel Bar för att beklaga mig för Omri, o även för att säga hejdå… 🙁
Hängde där rätt länge, ville liksom inte riktigt släppa taget, o Omri klagade över att jag släpade in en massa sand som han var tvungen att städa upp hehe 🙂
Blev bundis med kocken o två bartenders till som jag konstigt nog inte träffat innan, o det blev ännu svårare att slita sig. Hoppas verkligen jag kommer återse det stället, o Omri, inom en snart framtid!!!
Sen drog jag på väskjakt. Hade nämligen lovat Martin att jag skulle köpa en tygväska åt hans mamma. Hittade en fin, o enkel, i grön med vitt mönster för 7 euro. 🙂 Hoppas hon kommer gilla den!

Sen bar det av hemmåt. Packade färdigt, tömde kylen o skafferiet o städade. Sen åkte jag o fikade med Jorge o Esther en sista gång, o det var rätt tungt att säga hejdå till dom. Men de var väldigt sugna på att komma till Sverige o hälsa på nästa sommar eller så. 🙂

Hemma igen var det dags att säga hejdå till Gladis o Alexandra, o snackade lite med Andriuw. Nämnde att jag var tvungen att krångla med bussar o åka redan vid tre på morgonen för att kunna va på flygplatsen vid fem. Han tyckte väldigt synd om mig o sa att det bara tar typ 10 minuter att köra dit med bil, o lovade att han skulle köra mig dit. Såååå gulligt!
Så vid halv fem på morgonen skjutsade han mig till flyget, trots att han skulle börja jobba vid åtta på morgonen. Han sa flera gånger att jag skulle höra av mig om jag kommer tillbaka till Barcelona o att jag ju har både hans hemnummer, mobilnummer o mailadress. Det kändes verkligen sjukt bra!

Mitt bagage vägde 27 kg, trots att jag skickat med Sanna en hel den grejer hem, så jag fick betala övervikt :S fast killen bakom disken var sjysst o jag behövde bara betala för 3kg, men det kostade ändå 30 euro. Vilket rån!
Flygresan gick fint. Mellanlandade i Bryssel, på förmodligen världens dyraste flygplats där en banan kostade 2,1 euro o jag var sjukt hungrig o hade typ endast 1,5 kvar. Jobbigt. Men det var fantastiskt att kunna dricka kranvattnet! 🙂
Väl framme i Lund mötte jag Max o hans vän Anton o de var så söta o hjälpte mig att släpa min tunga väska till busshållplatsen (jag hade redan blåsor i händerna). Nice att se bekanta ansikten det första jag gjorde, men det fick mig också att känna som om jag aldrig hade varit iväg. En väldigt skum känsla, som jag fortfarande känner…

Till sist vill jag bara passa på att tacka för alla kommentarer! Det är verkligen ett stort stöd när saker o ting känns lite jobbiga, vilket det har gjort till o från under resan när jag inte hittat nåt jobb o sådär o när jag kännt mig lite ensam. Men jag är väldigt nöjd med min resa! Jag har utvecklat min spanska så den flyter på rätt bra nu, Esther sa att det var stor skillnad från när jag kom. O så har jag lärt mig att uppskatta att vara ensam på ett helt annat sätt! O så det bästa av allt, jag har lärt känna så många underbara människor från hela världen som jag förhoppningsvis kommer fortsätta att ha kontakt med!

Ledsen om ni har tyckt att jag skrivit långa inlägg emellanåt, men grejen är att jag egentligen skriver dagboken till mig själv så jag ska komma ihåg alla små detaljer o namn i framtiden. 🙂

Tack för mig!

ps, fotoalbumet är färdigt nu också så titta gärna på bilderna