Hemma hos Lena

I tisdags forra veckan, den 11:e tror jag att det blir, akte vi med buss fran Barcelona till Valencia. Akte vid 12 och kom fran vid 16 ungefar. Nar vi kom fran sa gick vi till Corte Ingels och kopte en bukett blommor till Lena, kandes som att vi ville ge nagot i alla fall. Sen vid halv sju tog vi bussen till Soneja som samhallet dar hon bor heter. Vi bad busschaufforen saga till oss nar vi var framme vid var hallplats, men han verkade inte det minsta hjalpsam sa vi satt och var nervosa hela resan och undrade om vi hade missat hallplatsen eller inte. Men som tur var sa sa han faktiskt till. Vi blev valdigt forvanade, men valdigt lattade.
Lena stod och vantade pa oss pa hallplatsen och nar vi gan henne blommorna blev hon overlycklig och sa att hon inte har fatt blommor pa flera ar. Nar vi kom hem till Lena sa hade hon dukat fram tallrikar till oss och vi fick kokt potatis, stuvning, grona bonor, en tomatsalsa och kokta agg. Hur gott som helst! Vi fick ocksa traffa hela familjen som bestod av pappa Ezequiel, mamma Lena, aldste sonen Daniel pa 22 ar, enda dottern Gloria pa 19 ar, David 18, Gabriel 16 och Samuel 14. Lagg marke till att alla namnen kommer fran bibeln. Och sa deras tre hundar: Ellis, Linda och Rufu. Hur sota som helst. Fick mig att sakna Otto lite mindre faktiskt.
Sen kom den stora overraskningen. Vi skulle inte alls sova hemma hos Lena, utan vi skulle sova hos hennes helspanska vaninna i Segorbe, en valdigt liten stad som lag nara Soneja, eftersom de inte hade sa gott om plats hemma hos sig. (tre av barnen som i ett rum och tva i ett annat) Sa efter vi hade atit akte vi hem till Carmen och hennes 8 ariga dotter for att bo i deras lagenhet. Dar fick vi ett rum var!!! Varsta lyxen! Och sa var vi tvungna att prata spanska hela tiden eftersom det var det enda de forstod.

Pa onsdagen var det helgdag i hela Spanien eftersom det var nationaldag (fast det var det knappt nagon som visste) och sa firade man ett helgon som hette Pilar. Ja i alla fall sa var allting stangt och det var som sondag.
Efter frukosten tog Ezequiel, Gloria, Daniel och Gabriel med oss ut pa en liten utflykt. Vi akte mot en annan by lite langre upp i bergen (de bor verkligen i bergen). Dar fick vi plocka fikon, valnotter och bjornbar direkt fran traden/busken och ata. Hur kul som helst, och hur gott som helst ocksa. Sedan stannade vi vid en vattenkalla for att fylla pa i runda slangar 30 stycken 10-liters dunkar med vatten. Med den 300 kg tyngre bilen tog vi oss sakta men sakert hem. Det gick nog bortat 60 km/h emellanat!
Nar vi kom hem till familjen igen sa fick vi en treratters lunch! Den bestod av gronsakssoppa till forratt, auberginer och zuccini fyllda med stuvning till huvudratt, och persikohalvor med gradde till efterratt. Det ni!
Efter lunchen tog vi det lite lugnt, vi satt i soffan och pratade en massa med Lena och sa tittade vi pa ett program fran God channel som Lena hade spelat in; namligen Livets ords stora konferens i Uppsala. Det var dagens hojdare!
Pa kvallen akte alla som fick plats i minibussen ut pa en lite utflykt till en narliggande by och tittade pa nagra hoga klippor och pa ett stalle dar det en gang hade funnits ett vattenfall, men det var alldeles for torrt nu…
Nar vi kom hem till Carmen var klockan bortat tio och Charlottes foraldrar hade ringt atta ganger!
Resten av kvallen tillbringade vi framfor tv:n. Vi sag den enda icke barnfilmen i hemmet, Memories of Africa med Robert Redford, med engelsk text och tal (halleluja) eftersom det var pa DVD.

Fortsatter i ett nytt inlagg eftersom det kanske blir for mastigt att lasa allt pa en gang!