Framme i Barcelona

Hej alla vanner!

Nu har vi antligen fatt tag pa varsen dator, kanns helt underbart. Lovar att ja snart ska lagga in lite bilder, fran madrid.

Resan till Barcelona gick hur bra som helst. Vi akte buss i ca atta timmar, och nar vi kom fram tog vi taxi till hostalet som ska va vart hem de narmsta tva veckorna. Pa detta hostalet har vi eget badkar, toalett, badrumsskap, garderob, tva sangar med nattduksbord, egen micro (HURRA), diskho, kylskap och teve med italienska, franska, spanska, tyska och engelska kanaler. (Sa nu slipper vi antligen att se pa amerikanska filmer dubbade till spanska som till exempel ater till cold mountain) Och som ett extra plus sa har isak, erik tobiasson, erik och jonas (en kille fran ljungby) ett rum tva vaningar ner, dar vi nog kommer att hanga en hel del. Vi ar i himmelen helt enkelt!

I Madrid:
Mandagen och tisdagen vet ni ju hur de sag ut…
Pa onsdagen flyttade vi till vart nya hem, Hostal Ruano. Efter flytten var vi helt utslagna och sov bort halva dagen.
Pa trosdagen (tror jag i alla fall att det var, dagarna flyter ihop lite grann) sa skulle vi kolla upp hur vi skulle ta oss till Barcelona och gick darfor till turistinformationen. Dar gav de oss ett namn pa ett bussbolag och en internet adress och vi fick lana en dator for att boka biljetter. Problemet var bara att datorn stangdes av efter 15 min, precis innan transaktionen fran betalkortet var fardig. Sa vi gick tillbaka till disken och bad henne ringa och kolla ifall vara biljetter var bokade, men hon sa att hon inte kunde gora det utan vi var tvungna att ringa sjalva eller aka dit. Snala som vi ar (det ar riktigt dyrt att ringa) sa gick vi till busstationen, det drojde over en timme och det var runt 25 grader och stekande sol, nar vi kom fram sa fanns det inte alls nagon busstation dar hon hade sagt, sa vi borjade fraga folk. Ingen verkade veta nogonting om nagon busstation men till slut sa sag vi en lovande person som pekade at ett hall och borjade ga. Nar vi antligen hittade den gigantiska busstationen som ingen, utom hon, visste var den lag sa var det jubelrop som gallde!! Dar tog vi reda pa att vara biljetter inte hade blivit bokade och kopte darfor varsen. Sen kostade vi pa oss att ta metron hem. Efterat var vi valdigt nojda med att vi hade akt dit sa vi slapp irra runt och leta med vara gigantiska ryggsackar pa ryggarna.
Vi var pa prado pa fredagen (ett museum) det var i och for sig hur drygt som helst och vi gick som zombies genom de tre vaningarna med vardera 15-25 rum. Pa torsdagen var vi inne i Katedralen Almudena (inte nagon hojdare det ehller med det var i alla fall gratis) och sa tittade vi pa palacio real. Det var egentligen meningen att vi skulle dit pa onsdagen for da var det gratis intrade for alla eu medborgare men nar vi skulle vila siesta sa sov vi fran tva till fem och det stangde vid sex sa vi missade det, darfor hade vi ingen lust att betala nagat intrade pa torsdagen (typ 80:-)
Sen har vi ju givetvis shoppat lite grann ocksa. Charlotte har inforskaffat sig ett par nya stovlar och en guldig handvaska pa stradivarius och pa topshop(jag ar hur avundsjuk som helst) och jag har kopt ett svart skarp, ett svart linne och en vit sjal, allt pa HM (kanns lite dumt faktiskt, men jag ar nojd med inkopen)

Hos tanterna var det hur lyxigt som helst tyckte vi nar vi i jamforelse med Barbieri. Stadning varje dag och lite utrymme att rora sig pa, och helt underbart att kunna packa upp kladerna i en garderob, och det basta av allt var att det lag PÀ Puerta del Sol, alltsa mitt i centrum.
Det jobbiga var att vi inte hade nagan stans att lagga eller laga maten, men vi fick lana tanternas egna kylskap (fatta ni hur pinsamt det var att ga in i deras kok tre ganger om dagen och ursakta sig?? nar vi skulle hamta sakerna)
Vara maltider under veckan i Madrid har enbart innehallt grovt brod (och da menar jag grovt) med farskost, sallad, salladskrydda och nagan gang lyxade vi till det med yoghurt, kikartor eller majs. Efter att ha levt pa enbart detta i ca 15 maltider var vi helt utslagna, Charlotte sov under hela lordagen, tror till och med att hon hade feber, och vi orkade inte ga ut forran vid ca tio pa kvallen for att unna oss sjalva en maltid pa restaurang. Vi valde att ga till Plaza Mayor, som ar helt fyllt av restauranger och mangder av manniskor. Charlotte kakade nagon pasta med spenat och ostsas och jag kakade paella. Fattar ni hur gott det var med varm, lagad mat? Det har nog aldrig smakat sa bra! Det jobbiga var bara att vi var tvugna att ata jattesakta for att vi skulle fa behalla maten och vi orkade knappt ata upp fast an det inte var nagra stora portioner (vara magsackar hade krympt en hel del).
Var servitor var for javla rolig. Vi kallar honom Miguel/Paco/Carlos/José/Fernando/Raúl ( vi antog att det var nagon av de namnen). Han kom fran Ecuador och pratad hur fort som helst (ni som har last spanska vet att det later annorlunda nar syd- eller latinamerikaner pratar mot spanjorer). Och bara for att vi fattade den forsta meningen han sa sa trodde han att vi var hur grymma som helst pa spanska och borjade snacka pa som aldrig forr. Vi kunde dock urskilja nagra fa ord och kunde halla samtalet igang nagolunda i alla fall, fast det var mestadels han som skotte snacket. Varje gang han gick forbi vart bord sa stannade han och pratade en liten stund, fragade var vi var fran, vad vi hette, om vi kunde dansa salsa, varfor vi inte skulle ut pa kvallen, hur lange vi varit i madrid, hur lange vi skulle stanna… Han var tvungen att ga forbi vart bord ganska manga ganger ocksa efter som det satt ett gang med ca 30 ungdomar fran en jakla massa lander precis bakom oss och de visste hur man drack ol och smirnoff (manga var fran tyskland, kanns som en bra forklaring).

Nej nu ska jag nog forsoka runda av, har inte sa lang tid kvar… Det kommer nog inte att droja lika lang tid innan jag skriver igen, for nu har vi hittat varsta bra internetcaféet, 18:- i timmen.

Tack alla for att ni skriver era kommerntarer, det ar hur underbart som helst att lasa!! Skriv garna lite vad som hander i Sverige, ar lite smatt isolerade har.
En liten grej bara.. Nina och Nina; vill ni skriva era efternamn ocksa om ni har lust att kommentera fler ganger, jag blev lite latt forvirrad…

+ och – med veckan i Madrid
+ kande oss som hemma valigt fort och borjade hitta riktigt bra, enligt oss sjalva
– att jag var tvungen att packa om min vaska tre ganger, det slutade med att jag fick aka i jeans och en tjock kofta i 25° varme, och var enformiga kost.

Massa kramar till alla fran mig! Hors snart!!

ps, Mamma och pappa ni maste pussa Otto for honom saknar jag mest av allt!!