Vietnam

Efter en lång resa med många timmar på tåg och buss har jag nu anlänt till Vietnam. Jag har spenderat två dagar i Hanoi och börjar förstå mig på landet lite smått. Saker och ting är inte helt oväntat en aning annorlunda i Vietnam än i Kina.

Från Nanning tog jag ett tåg till staden Pingxiang vid gränsen till Vietnam. Där passade jag på att handla upp mina sista Yuan och skickade hem mina vinterkläder. Någonstans att äta hittade jag dock inte och köpte istället några bananer. Att sedan vandra över gransen till Vietnam gick helt smärtfritt. Man behövde dock genomgå en medicinsk undersökning som kostade ca 1,8 SEK. Jag måste se frisk ut för jag vinkades bara förbi… Det ar lite lustigt när man vandrar i ingemansland, ingen bebyggelse eller skyltar om vart man ska gå, bara någon halvsovande vakt i ett bås.

Väl i Vietnam skulle en taxichaufför ha $10 för att köra mig till närmaste stad. Jag prutade dock ned priset till $2. Efter den korta taxiresan väntade en minibuss på mig till Hanoi. Då det började bli mörkt och jag ville komma därifrån snabbt gick jag med på att i förskott betala ett överpris. När vi hade färdats ett stycke säger en man åt mig att betala $5. Han kan inte engelska, men upprepar hela tiden ”five dollars”. Jag vägrar naturligtvis betala, men mannen ger sig inte. Då och då under en timmes tid slår han på mitt ben, ser arg ut och säger åt mig att betala. Efter att forsökt allt blir jag riktigt förbannad och blir tvungen att visa knytnävarna för att få tyst på denne otrevliga man. Inget gott första intryck av Vietnam, precis. Jag släpps av mitt i kaoset i Hanoi.

I denna stad med 3,5 miljoner invånare är gatorna fullsmockade med en aldrig sinande ström av mopeder. I det härliga kaoset vandrade jag med hjälp av en karta till bankomaten på andra sidan stan. Det blev lite jobbigt på slutet med all packning och dessutom med endast tre små bananer och ett tuggimmi (som jag råkat svälja) i magen. Efter att återigen ha blivit miljonär (denna gång i Dong) tog jag in på ett guesthouse i de gamla kvarteren.

Dagen därpa kande jag mig förkyld och febrig. Jag gick en stund i staden, men höll på att få värmeslag eftersom det var 32 grader hett. Vilade på rummet och besökte sedan historiska museet, fotade gamla franska hus och flanerade på mafå. Jag besökte också en dockteater (dockorna var i vatten) som är något speciellt vietnamesiskt. Det såg så verkligt ut att man nästan glömde bort att figurerna var gjorda av trä. Helt klart värt ett besök.

Hanoi är en ganska trevlig stad, men lite för hektisk och har alltför många påstridiga försäljare för min smak. Man tar sig enklast fram genom att åka motorcykeltaxi. Det är riktigt skoj att svischa fram på bönpallen genom vimlet.

Igår tog jag bussen till Haiphong (Vietnams tredje största stad) och sen färjan ut till ön Cat Ba i Holong Bay. Holong Bay består av över 5000 små (eller större) klippöar som sticker upp ur havet. Här och var finns små sandstränder mellan klipporna. Platsen finns med på världsarvslistan och ska vara en av de vackraste i Vietnam. På båten till Cat Ba, som är den största ön i området, träffade jag tre tyskar som jag sällskapade med. Vi chartrade idag en båt tillsammans med ett belgiskt par och gav oss ut på en heldagskryssning. Tyvärr hade vädret slagit om helt och det var helmulet och riktigt kallt (inte bra för min förkylning). Vi hade trevligt ändå och åt god havsmat som kaptenen lagat till.

Imorgon far jag vidare söderut så långt jag hinner. Har tänkt att fara till Hué, men kommer nog bara till Vinh.