Jag sitter nu på ett internetcafé i Chisinau inte långt ifrån det höghusområde där vi även idag huserar. Klockan är 23.00 och termometern visar ca 25 C. Vi har just ätit schnizel med kokt potatis. Allt är mycket billigt i detta land, men potatisen kostade hela 75 SEK, trippelt så mycket som schnizeln!
Denna dag har varit mycket spännande då vi har varit i Transnistrien, vilket är det fattigaste området i det fattigaste landet i Europa. Transnistrien är en utbrytarrepublik inklämd mellan Moldavien och Ukraina och har ca en halv miljon invånare. Landet har egen valuta, militär, polis, eget universitet, ja allt och är självförsörjande om det skulle behövas.
Eftersom det som utlänning är svårt att ta sig in i landet hade vi anlitat Boris som guide/livvakt/chaufför för en heldagsutflykt dit.
Boris plockade upp oss vid nio imorse och vi drog iväg i hans Audi. Efter en timme kom vi till den första militärposteringen där vakterna hade automatvapen och där en stridsvagn stod uppställd. Vi kom senare till flera kontroller och Boris var märkbart nervös. Vi har hört historier om turister som så sent som förra veckan blev avtvingade sina pengar och kameror vid Transnistriens gräns. Allt gick vägen och vi behövde inte ens använde de cigarettpaket som vi tagit med oss vid behov av att muta nagon. Boris brände på och snart var vi inne i Transnistriens huvudstad Tiraspol. Där mötte guiden Lena upp och vi visades runt i staden. Överallt fanns minnerna från sovjettiden med klassiska betonghus, leninstatyer, men även en oproportioneligt stor och pampig huvudgata. I Transnistrien finns ett monopol för företaget Sheriff som äger samtliga bensinmackar, större affärer m.m. Har är det mutor och maffia som gäller. Detta är helt klart det skummaste området i Europa.
Vi besökte också staden Bender som är bekant för den som har gjort sin historialäxa. Här utspelade sig kalebaliken i Bender! Karl XII spenderade här några år och blev förtjust i koldolmar. I Bender besökte vi nationalmuseet vilket var en riktig upplevelse. Självaste intendenten blev till sig när vi anlände (vi var nog veckans första besökare) och berättade allt om Karl XII och den svenska hären. I varje rum i museet satt små gummor som tände och släckte lyset när man kom och gick. Inredningen var i orginal från 60-talet, bland annat fanns en telefon som liknar en sådan man brukar se i gamla Bond-filmer när KGB är i görningen.
Vi besökte också ett museum om kriget som utspelade sig i landet 1991-92. Kriget var väl dokumenterat och vi fick se lite väl otäcka bilder. Innan vi for mot gränsen igen stannade vi till vid den enorma Sheriff-stadion där Sheriff FC spelar sina hemmamatcher. Fotboll satsas det på medan folket lever i armod. Något annat som pengar har spenderats på är alla dessa monument, triumfbågar och palatsliknande byggnader. Vi fotograferade mycket, men fick passa oss för att inte plåta någon administrativ byggnad för då fanns risken att bli gripen(!).
Imorgon fortsätter det intensiva schemat med tidig buss till Odessa nere vid Svarta havet. Vi tar en buss som rundar Transnistrien för att unvika trubbel.
Kalebaliken i Bender.Bla ha. Då skulle du se dina systerdöttrar i auktion.
Intressant lasning!