Kambodja

Jag och Leila har nu genom ännu en nästan oändlig båtresa på Mekongfloden förflyttat oss till Kambodja och landets huvudstad Phnom Penh. De senaste dagarna har bjudit på diverse olika typer av upplevelser; från flodturer och apbesök till tortyrkammare och palats.

Från Saigon bokade jag och min nya reskamrat (sen nagra dagar), Leila, en gruppresa på två dagar i Mekongdeltat som slutade i Kambodja. Vi betalade 16 dollar för turen inräknat båtfärder, mat och boende. Våra förväntningar på turen var väldigt låga. När man betalar så lite kan man inte räkna med speciellt god service. Det gjorde att vi blev positivt överaskade, trots att vår resegrupp behandlades som en skock med får som föstes in i diverse båtar, bussar och affärer. Schemat var pressat och naturligtvis tog bussresan till båten sex timmar istället för fyra och båtresan drog över 2 timmar. Men vi hade rätt så trevligt ändå. Någon som inte var sa glad var en australiensare i vår grupp som blev bestulen på sitt pengabälte. När vår båt lade till vid den kabodjanska gränsen hoppade några småpojkar ombord för att bära väskorna och därmed tjäna en slant. I tumultet försvann hans pengar.

Den största skillnaden mellan Vietnam och Kambodja som först märktes var den tydliga fattigdomen som visade sig genom tiggande smutsiga barn överallt. Vägarna i landet var också fruktansvärt dåliga då de nästan helt spolats bort av monsunregn. Men landet är oerhört vackert, med stora gröna risfält, palmer samt små hus på pålar med palmbladstak. Här i Phnom Penh får man också för det mesta vara mer ifred från försäljare och det är ett stort plus. Det ska bli intressant att den närmaste veckan utforska landet.

Idag har vi åkt runt i en minibuss och stannat till vid de största sevärdheterna såsom det kungliga paltset, ryska marknaden, Killing field och Tuol Sleng museum. De två sistnämnda är riktigt ohyggliga platser med massgravar med dödskallar travade på varandra samt tortyrkammare fran Pol Pots styre under 1970-talet. Att besöka ett fängelse och ett område där 17 000 personer torterats och mördats var ingen trevlig upplevelse, men ändock intressant.

Imorgon skiljs min och Leilas vägar då jag tar bussen ut till kusten för att ta mig ett sista bad på denna resa vid de långa stränderna vid Sihanoukville.