Baku, huvudstaden i eldarnas land

Nu är även delen av resan som spenderats i huvudstaden Baku över.

Vi anlände till Baku i onsdags eftermiddagen efter en behaglig bussresa på fem timmar. Det första vi gjorde efter ankomst var att leta reda på vårt förbetalda boende. Vi hade genom Airbnb bokat ett mysigt ställe i gamla staden, men när vi letat oss fram dit visade det sig att det var dubbelbokat. Vår värd, låt oss kalla honom ”Fixarfrasse”, bedyrade att han hade ett annat minst lika bra boende som vi skulle få… Självklart uppfyllde det inte våra önskemål, men inte mycket att göra.

Vi besökte på kvällen Johans kompis boendes i Baku och som tidigare varit honorärkonsul åt Sverige. Efter att ha fått tips och råd inför kommande sightseeing i staden tog vi oss en promenad längs med Kaspiska havet. Staden är imponerande med alla påkostade moderna byggnader i marmor och med alla skyskrapor. Oljemiljarderna har verkligen satt sin prägel på staden. Nu när det är kris i oljeindustrin, har det dock blivit rejäl lågkonjunktur och hög arbetslöshet i landet.

Torsdags morgon inleddes med en smaskig omelett på en uteservering och blaskigt kaffe. Det är te som gäller i detta land och i bästa fall serverar restaurangerna snabbkaffe. Efter frukost tog vi tunnelbanan söderut och promenerade längs med havet där gamla oljehamnar höll på att bytas ut mot pampiga strandnära bostäder. Många byggen hade dock avstannat. Vårt mål var Villa Petrolia som en gång i tiden var bröderna Nobels residens när de drev sin oljeindustri i Baku. Bröderna Nobel var pionjärer när det gällde att utvinna olja och hade sin verksamhet från 1870 till ryska revolutionen då de blev tvungna att fly.

Eftermiddagen spenderades vid det zoroastriska templet Ateshgah. Denna plats som är med på världsarvslistan kallas även ”eldarnas tempel” och är minst 1000 år gammal. Fram till 1883 brann här i templet en ”evig eld” tack vare antänd gas som sipprade upp ur berget. 1883 lyckades oljeindustrin punktera gastillförseln och templet övergavs… Nu är där ett fint iordningsställt museum och elden har tänts igen.

På kvällen intog vi på en fin restaurang en nationalrätt som påminde om lappkojs och drack azerisk öl. Prisläget är här mycket gynnsamt och en trerätters middag går på under hundralappen. Efter midnatt for vi med bil med Johans kompis till Janar Dag som är en plats där gas kommer upp ur berget och brinner konstant. För att få komma in på området mutade vi vakterna. Det var en otrolig upplevelse att stå där under stjärnorna vid den värmande elden. Längs med ca 10 meter vid ett berg kom stora eldslågor upp ur jorden. Mycket mäktigt!

Den sista dagen på semestern spenderades vid sevärdheten Gobustan som också är med på UNISCOS lista. 10 mil sydväst om Baku finns på ett berg en stor mängd imponerande hällristningar. På det intilliggande museet visades bla en karta med andra platser i Europa där ristningar med liknande motiv finns, däribland Tanum i Sverige. Enligt vissa teorier är de likartade hällristningarna bevis på att människorna på bronsåldern var ute och rörde på sig mer än vad man tidigare trott.

Innan vi for till flygplatsen avnjöt vi en god traditionell pannkaksrätt hemma hos Johans kompis familj. Det var mycket intressant att få se hur en azerisk familj levde sitt liv i denna stad.

Resan till Arlanda gick smidigt via Istanbul.