Oj vad mkt det har hant pa den har tiden. Vi borjade pa mandagen med att packa bilen, den blev helt overfylld kan jag saga. Efter att ha tomt hela lagenheten sade vi hejda till Simon och gav oss ut pa roadtrippen. Sjukt laddade och med pumpande musik gav vi oss ut pa vagarna. Forsta malet var Blue Mountains en bit in i landet. Vi hade forst ett litet problem att ta hand om. Taltet. Och vilket jakla jobb det blev. Vi letade hur lange som helst kandes det som innan vi antligen hittade vart lilla talt. Det var verklgien billigt och nu i efterhand forstar man lite varfor. Som nyinvigd conversare var jag tvungen att kopa ett pa pa extrapris, riktigt coola. Det bar sedan av igen.
Framme sent pa kvallen checkade vi in pa en camping en bit fran centret i Bl.Mt. Det kandes konstigt att campa i och med att ingen av oss har gjort det innan. Man markte snabbt att campingfolket ar ett speciellt slakte.
Efter en kass natts somn gav i oss ut i bergen. Regnskog och vattenfall var det forsta malet. Alltsa vandrade vi runt i bushwalks inne i skogen. Det blev verklgein ett aventyr. Pa vagen ner laser sig Filles ben i trappen och han trillar ratt illa. Han haltar sedan nedfor berget. Vi ser ritkigt fina vattenfall pa vagen och jattefina utsiktsplatser. Till slut blir vi trotta och ska bege oss upp igen. Da inser vi att det ar ritkigt jobbgigt. Markus borjar rakna trappsteg och vi boerjar svettas som djur. Nar vi val ar uppe igen raknar vi ut att vi har forlorat flera liter vatten i svett och gatt ungefar 2000 trappsteg.
Nasta dag var det dags for Pearl Beach, en liten parla enligt guidebockerna. Nar vi var dar var det som sagt en liten parla och vi stod som japaner med kamerorna. Vi forstod ratt snabbt att vi dock inte kunde stanna, det lag avskiljt utan mataffarer och sovstallen. Alltsa forsatte roadtrippen till nasta mal, Terrigal. Val dar blev vi rekommenderade till Norah Head med surfbeachen Soldiers Beach. Aterigen var vi framme for sent for att gora ngt sa vi solade lite istallet. Det var tredje dagen i rad jag at cup of noodles och jag borjade bli riktigt trott pa det. Forresten ater vi nastan enbart burkmat vilket ar ritkigt illa. Det verkar vara en standard for campare.
Dagen efter blev det surfing pa stranden vilket var mkt efterlangtat. Vagorna bryter helt annorlunda har, de ar mer svepande sa man kan aka mer med vagorna. Efter att Danne hade fatt bradan i huvudet och fatt en ritkigt fin bula tankte vi att det var nog for denna gang.
Jag tog over ratten i vanstertrafiken och vi gav oss ut pa vagarna. Det ar en ganksa annorlunda kansla att kora har i vanstertrafiken med var megaford som for det forsta vager ngra ton och for det andra ar aslang. Forresten maste jag tillagga att bilen gar som en klocka, fast den slukar soppa som jag vet inte vad. Inga fel an forutom att milmataren har pajat och att vi fatt byta ngn lampa.
Efter ett besok i en mataffar ska vi hoppa in i bilen. Fille som sitter i passagerarsatet skriker till med bestortning. Jag fragar vad han haller pa med och han replikerar:
”Det sitter en megaspindel i dorren”
Naturligtvis maste jag kontrollera och mkt ritkigt sitter dar en fet spindel som kanske ar slakt med fagelspindeln. Den var iaf inte jattemkt mindre. Efter ngra foton skrammer vi ivag den och den springer vidare langs parkeringen for att gora ngn annan manniska radd. Efter denna handelsen vagar knappt ngn i bilen ha fonsterna oppna i bilen och myggnatet ar alltid pa taltet.
Vi kor vidare, malet ar Nambucca Heads ganska langt ifran. Vi forstar att vi inte kommer att klara det och drar in pa en rastplats. Efter en hel del gnall, kvavande hetta och svett somnar vi in. Klockan tva pa natten vaknar vi av en polisbils lampor utanfor var bil. Polismannen kommer fram och vi blir konfundersamma. Han sager sen:
”You’d better turn up your windows because there’s a guy stalking around your car”
Darpa gar han ut i skogen med ficklampa och hittar en kille dar ute. Vi sitter och tittar pa med bestortning. Efter disskussion slapper de killen. Polisen sager att om han kommer nara igen ska vi ringa dem. Vi drar chockade darifran direkt.
Sedan ar det dags att hitta en ny sovplats. Var campingbok med campingplatser skulle komma till nytta tankte vi. Vi satsade pa en plats ute i skogen som var rekommenderad av forfattaren. Det visar sig att det ar en smal slingrande skogsvag som ar jattelang. Efter att ha korsat spindelnat och en jatte vattenpol kommer vi fram och vi ar pa det torra tror vi. Det ar inte en manniska dar och man ar ganska uppskramd av killen fran innan. Fille och jag bestammer oss for att vi kan sova dar men de andra overtalar oss att dra vidare. Vi kor darfor vidare i ett par timmar och hamnar till slut pa en parkering i Nambucca Heads dar vi egentlgien skulle. Snacka om sjuk natt…
Nar vi vaknar dagen efter ar det som dag och natt. Stallet ar ett paradis. Vi sitter vid en sjo och ater frukost och spelar gitarr. Campingen ar forvisso mkt dyr, men ar vard det. Nar vi gar langs beachwalken ser vi forst ett tiotal delfiner som leker ute i vatten, sedan ser vi tre st stingrockor i formation. Vi bestammer oss sedan for ett bad och det ar fantastiskt. Stallet ar en lagun med en o i mitten. Vi simmar ut och lagger oss och solar i det laga vattnet. Vid det tillfallet forsvann alla tankar och man bara lag och njot. Darefter blev det en valbehovlig dusch och lite riktigt mat for en gangs skull.
Nu ar vi framme i Coffs Harbour dar vi hoppas att surfingen ar riktigt nice. Ska forsoka kommka med bilder och sa vidare nar jag kan!
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.