Turist misshandlad under fard med den kirgiziska lokaltrafiken

Forst vill jag ursakta kryteringen av det forra inlagget. Tyvarr kunde inte datorn i Biskek lasa mina bokstaver utan slangde in en massa annat istallet for vara typiska svenska bokstaver. Hoppas det inte storde for mycket utan att ni kunde las anda.

Jag ar alltsa i Bishkek nu och aker vidare till Kochkor imorgon. Forkylningen ar battre och magen borjar komma igang (hoppas hoppas). Efter min magsjuka har det varit smarre problem at andra hallet. Helt ingenkorkat! Men jag ater plommon och undviker brod.

Passet ar kvar hos myndigheterna. Fick reda pa igar att det just nu tar ca tre veckor att fa en forlangning av visat beviljat. Suck! Sa just nu hoppas jag bara att det ar klart inna jag ska hem :S Idag fick jag hamta ett slags brev som talar om att mitt pass ar inlamnat for just det syftet, ifall jag skulle stota pa nagon som vill se passet. Sa jag kanner mig hyfsat lugn.

Nar jag kom till Bishkek letade jag upp det guesthouse de flesta jag stott pa pratat om, namnligen Sakura. Var sjalvklart trott, svettig och smasjuk nar jag antligen kom fram. Hade forsokt ringa hela dagen for att reservera en sang, men numret jag hade maste ha varit fel. Jag fragar efter en sang och den japanske agaren sager: ”sorry, think full”. Nej! Kande minst sagt for att ge mig ut pa jakt efter ett rum i en stad som inte direkt kryllar av hostel. Men mannen tog en svagn in och kom ut med ett leende. ”Have one bed, but only dormitory”. Hmm, vad tror du, ser jag ut som om jag behover ett dubbelrum, jag ar liksom sjalv tankte jag och klev overlycklig in och dumpade vaskorna. Sakura har rena sitttoaletter och fantastiska duschar. Ah, helt underbart. Tyvarr ar koket mycket daligt. Vet inte ens om man kan kalla det kok, men det finns mojlighet att laga lite mat och det finns vatten. Men dalig med utrustning, ingen kyl och ett litet bord och fyra stolar. Men men, jag ar glad anda 🙂

Resan hit fran Kyzyl-Kol var laaaaang. Jag knatade ”hemifran” 6:20. Ville ha god tid pa mig eftersom jag skulle ga med alla min vaskor (vandringsutrustning, dator osv). Det gick bra och jag akte for sista gangen med den overfulla morognbussen mot Kerben. Men denna gang klev jag av i Kara-Jygach. Hoppades hittade en delad taxi (ett hyfsat vanligt satt att resa i Kirgizistan ar att en taxi samlar upp fyra personer som ska till samma stalle). Fick tag pa en direkt, tyvarr var jag forst och fick vanta tva timmar innan vi kom ivag. Det positiva var att jag da knep at mig framsatet. Hehe! Vackra vyer, men svettigt varre korde vi med go-cartkansla och nosade pa 190-stracket hela dagen tills vi var framme i huvudstaden tidig kvall.

Pa Sakura traffade jag pa ett trevligt tyskt par som jag spenderade gardagen med. Det var skont att bara folja med nagon. Vi akte till Dordoi bazaar, ett varuhus och Osh bazaar. Pa vagen tilld et sistnamnda stallet satt jag pa bussen bredvid en dag som blangde pa mig med jamna mellanrum. Plotsligt knuffade hon till mig pa benet. Jag trodde hon ville ga och reste mig for att slappa fram henne, men hon satt kvar. Jag satte mig igen och fortsatte att prata med tyskarna framfor mig. Plotslig drammer damen till mig hart pa overarmen. Jag blev valdigt overumplad och visste inte riktigt vad jag skulle gora. Kande for att sla tillbaka, men var faktiskt lite orolig var som kunde handa da. Sa jag satte mig pa kanten pa satet, men efter en stund stallde jag mig upp. Hon var laskig tanten! Tyvarr vet jag inte vad jag gjorde som hon inte gillade, men det enda jag kan komma pa ar att hon inte gillar utlanningar eller att hon tyckte att vi pratade for hogt (fast det later osannlikt i land dar man inte tar hansyn till sadant). En anledning kan ocksa vara att hon inte har alla hastar i stallet…

Imorgon aker jag som tidigare namnt till Kochkor varifran jag vill gora en tur upp till Song-Kol. Song-Kol ar en sjo hogt upp i bergen. Det ska vara jattevackert. Hoppas fa rida, bo i en yurta och vara med om hasttavlignarna de har i slutet av juli. Se bar det av Issyk-Kol (varldens nast staorsta alpina sjo, efter Titikaka) dar jag vill ha lite sol och bad. Later som en plan, men jag ar oppen for forslag 🙂

Imorn ar det den stora valdagen har i Kirgizistan. Jag ahr an sa lange inte markt av nagra massiva demonsatrationer eller nagot kampajande. Men det aterstar att se, det ar fortfarande en dag kvar. Ni far meddela mig om ni ser nagot pa nyheterna hemma. Bakiev och Nazaraliev ar de enda namnen man ser pa gatorna. Och det ar framfor allt den forstnamnda som det skyltas med.

Nu ska jag snart forsoka leta upp nagot atbart utan kott (alltid ett mission) och vandra tillbaka mot guesthouset.

Mamma, sjalvklart kommer jag till Mariestad. Maste ju hamta mina linser 🙂 (och pussa lite pa varldens goaste mamma forstas).

Lina, er TV fungerar ju alldeles utmarkt for bildvisning. Sa dar, da har jag alltsa bjudit in mig sjalv igen 🙂

Snart ses vi kara vanner! Puss & Kram sa lange