Åter i Beijing

Efter två dagar i storstaden känns det självklart att vara här igen. Men jag kan inte påstå att så var fallet på väg från Lhasa. Då kändes det nästan surrealistiskt. Beijing kändes väldigt avlägset och jag trodde att jag var på väg hem till Sverige. Jag hade gjort VFU och varit i Lhasa. Det var klart! Men nu är jag här, i Annas lägenhet i Chaoyangdistriktet och planerar för nästa veckas skoldagar. Det är spännande och jag är förväntansfull inför det som kommer. Det händer så mycket på svenska skolan hela tiden och man är involverad i vardagslivet på ett annat sätt än hemma. Nu till veckan har vi bland annat föräldrarfrukost, äppelplockning med klassens faddergrupp och föräldrarmöte. Jag planerar att köra gympa med föräldrar och personal innan föräldrarmötet på torsdag. Hoppas några fler än sist dyker upp.

Lika långt bort som Beijing kändes i Lhasa lika avlägset känns Tibet nu. Jag har med mig känslan av upprymdhet och lycka, men samtidigt lever jag som vanligt i vardagen här. Sista dagen i Lhasa var jag upp tidigt (precis som de andra dagarna), jag åt en brakfrukost på Tashi och vandrade runt Jokhang i soluppgången. Jag packade ihop mina saker, ställde väskan i receptionen begav mig till Potalapalatset, till vilket jag hade inträdesbiljett 10:40. Jag sprang på de jag köat tillsammans med morgonen innan och vi gick genom palatset ihop. Vilket ställe! 13 våningar med 1000-tals rum (om jag inte minns fel). Självklart får turister inte ströva runt fritt, utan man leds genom ett antal rum från ena sidan av palatset till den andra på ett strikt led kantat av vakter. Hela tiden springs man om av beende tibetanska buddhister som lämnar pengar och häller/klickar jaksmör i ljuslyktorna. Det var mäktigt och vackert att gå runt i en sådan historisk och religiös byggnad. Den första delen byggdes nämligen redan på 600-talet.

Ett café rakt över gatan från Snowland hotel gjorde reklam för att ha det bästa kaffet och de bästa toaletterna i Lahsa, så efter det mäktiga palatset som vi köat timtal för att få biljetter till firade vi en te/kaffe och kaka. Jag unnade mig dessutom ett behagligt toalettbesök (de är sällan behagliga i den här delen av världen). Runt kl 13 var det dags för mig att bege mig. Jag tog en riksha till hotellet där flygbussen gick ifrån. 14:30 var jag framme på flygplatsen och checkade utan problem in min väska. Jag var lite nervös för att de skulle vilja se mitt tillstånd (visum) vid utresan, för jag hade nämligen stannat en dag längre än jag hade tillåtelse för, så jag hade medvetet hållit mig undan från de som arbetade för FIT eller FTI eller vad de nu hette. Flygplatsen i Lhasa är nybyggd och väldigt modern. Vad jag inte visste var att mitt flyg skulle mellanlanda i Chengdu. Så resan mellan Lhasa och Beijing tog fem timmar. Pust! Men jag flög med China Airline vilket var mycket bekvämt och fint. Vi fick snacks på väg till Chengdu och middag till Beijing. Jag spenderade tiden med att prata med min granne en lärare på Beijing normal University, och att titta på en ny amerikansk film med Reese Witherspoon. Framme i Beijing väntade jag på väskorna med läraren, Jan, och hennes kom dessvärre inte. Hon skulle eventuellt ha gett mig skjuts in till stan, men nu behövde hon rapportera sin väska saknad, så hon sände iväg mig till bussarna istället. Det gick snabbt och enkelt att ta sig till Annas lägenhet i Sun City. Det var ett kärt återseende oss studenter emellan och vi skvallrade och tittade på bilder till sent på kvällen.

På fredagen tog vi det lugnt, men på grund av vädret bestämde vi oss, istället för att göra något utomhus, för att ta en sväng till Silkmarknaden. Shit, vilken shoppingrunda det blev! Kom hem med två par jeans (är uppe i fyra par nu), en peakjacka (nummer två), kuddfodral, en klocka och lite annat smått och gott. Vi åt ”middag” på Mc Donnalds och senare stack vi till vårt närmaste shoppingcenter, Yashow, och fixade naglarna. Det var verkligen behövligt! Jag blir bortskämd här när man så billigt kan bli uppassad… Anna samlar på t-shirts från Hard rock café, så vi åkte bort dit och åt kyckling och lyssnade på bra musik (de spelade Mr Jones ). Hade planerat en kväll i soffan med film och godis och det blev det mer eller mindre. Tjejerna hade köpt filmer när jag var borta och vi började titta på ”Little miss sunshine”. Dock fungerade bara halva filmen. Hemskt frustrerande! Måste se klart den filmen nån dag.

Idag, lördag, gick Anna och jag hem till Ditte och planerade för nästa vecka i skolan. Vi blev sittande med det i säkert två timmar. Men det känns bra att strukturera upp planeringen. Vi har en hel del arbete på gång.

Nu ska vi lämna Annas (den andra Anna alltså, förskoleläraren som Tessan gör VFU hos) lägenhet och flytta tillbaka till hotellet. Vi har ringt en mäklare och hört efter om det går att hyra en lägenhet för några veckor. Det lät så där hoppfullt… Så vi bor på hotellet tills vidare.

Imorn vill vi till muren, men vädret är inte det bästa, så vi får se vad som händer. De skulle höra av sig de som ordnar utflyten.

Jaja, livet flyter på. Jag trivs här, men saknar känslan i Tibet. Snart är jag på väg hem. Tiden går så otroligt fort!

Kram på er där hemma!