Phi Phi, 14 manader sen jag sist sag mitt paradis. Maste saga att det forandrats enormt pa den tiden. Nagot till det battre och annat tyvarr till det samre. Det daliga at att det nu ar dykshoppar overallt, hur ska de kunna overleva, speciellt under lagsasong. Battre, sag att det kommit en ny bar nere vid stranden, Carpe Diem, i samma stil som Hippies. Det sag iaf jattemysigt ut.
Hann inte ens vara pa on i fem minuter innan jag traffade pa Jessica fran forra aret. Det var vi tva som satt tillsammans uppe pa berget under tsunamivarningen, fick sedan sova i hennes rum som lag pa lite hogre hojd. Nu hade de iaf fatt upp deras dykshop, VISA, igen. Vaxlade nagra meningar och med lofte att komma forbi senare sa jag gick for att checka in pa mitt guesthouse.
Tog in pa Gipsy Village 2 dar jag fick ett dubbelrum for 250bath. Rummen e faktiskt ratt sa frascha, det e dock bara flakt och kallvatten men det duger fint for mig.
Tiden pa phi phi har mest agnats at att bara relaxa. Kolla pa filmer, utforska on. ligga pa stranden fast rakade ju branna mig forsta dagen sa jag foredrog skuggan resten av tiden.
Samma kvall som Sverige spelade sa traffade jag pa tre svenska killar fran Malmo. Tillsammans med nagra andra kollade vi matchen pa Carlitos. England hade ju precis spelat fore sa det var nagra kaxiga engelsman dar oxa. Och ju langre tiden gick desto kaxigare vart de. Fast de tystnade nar vi antligen fick in malet. Det var pa tiden for vi var nara att ge upp. Efter slutsignalen sa var de vi som blev kaxiga istallet….=)
Min sista kvall pa phi phi spenderades med Zoe fr England, grabbarna fr Sverige, tva tjejer fran Canada, tva fr Israel och saklart vara basta vanner the buckets. Under kvallen sa stotte jag pa nagra kandisar fran forra och forrforra aret bla Bird och Mon. Usch, just da sa ville jag verkligen stanna langre pa phi phi. Vem vet nar jag kommer hit igen.
Dagen efter var inte sa farlig men jag var heller inte pa top. Skulle ha checkat ut klockan elva men pa nagot konstigt vis sa vaknade jag inte forran halv tolv. Tankte skit samma och tog tid pa mig iaf. Val ute pa stan sa intog jag alla sorters av kalla drycker. Alkoholfria dvs. Kan ju medge att jag inte direkt sag fram emot batturen. Tankte dock att jag skulle fa en soltimme pa baten men sa fort vi lamnade hamnen sa kom det in tunga svarta moln. Och vips sa regnade det.
Fran Krabi sa fick vi sedan ta en buss till Suratani (sakert felstavat). En fard som tar strax over tre timmer eller strax under fyra. En sak maste jag fa saga. Det kanske later elakt men det e sa sant. Vissa sprak ska man inte sjunga pa. Thailandska ar ett av dem. Det later inte bra! Det spelar ingen roll om det e pop eller ballader, det later fruktansvart. Och jag vet att jag inte e ensam med dessa asikter. Varfor ta upp det nu, jo darfor pa bussen sa satte de igang med karaoken. Trodde att vi skulle behova utharda det hela vagen till Suratani men som tur var holl det bara pa i 20minuter, lange nog!
Val i Bkk sa tog jag in pa Kaosan Palace inn. Lite dyrare med enkelrummen men de har pool. Fast har ju inte fatt besoka poolen speciellt mycket, egentligen inte alls. Vadret har inte varit pa sitt basta humor och just nu sa e det mest morka moln som ligger over kaosan rd. Typiskt oxa!
Sitter nu med bara nagra timmar kvar i Thailand och pa min resa. Visste ju att denna dagen skulle komma men inte sa snabbt. 8 1/2manad, 37veckor eller 258dagar sedan jag sist sov i min sang. Jag har haft skitkul och angrar inte en sekund av det hela. Kommer hem fattig men rik pa minnen. Och jag har hellre minnen for livet an oanvanda pengar pa banken. Fast jag skulle ju inte saga nej till bada…=) Na, nu e det bara att ta nya tag, tjana mer pengar och spara dem till nya resor….=)
Det ar helt otroligt hur mycket man blir att uppskatta & alska livet nar man reser.
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.