HGundar, Vandring och Rita Klamt!

I den 4:e regionen en halvtimme innat landet fran kuststaden La Serena, ligger vackra Vicuña i sodra delen av norra Chile. Omtalat lage i dalen Valle del Elqui gjorde att vi begav oss dit.Satte vara fyra fotter och tjugo tar hemma hos den supersnalla tyskan Rita Klamt som visste hur vi europeer ville bli behandlade…mjuka sangar, fin stor och REN toa, jatte frukost och tv pa rummet med kabel tv… en behandling som fick hemlangtan att avtona och reslusten att vaxa (drar en paralell med sagan om ringen dar hoberna och Aragorn samlar krafter i Vattnadal for att orka med resan som vantar framfor dem. Varat Vattnadal = Quilpue Santiago och Vicuña) besoket i den lilla staden borjade med att vi dan efter att ha anlant klockan 9 pa kvallen gick till Pisco capel, ett vineri dar man gor det kanda chilenska brannvinet pisco.Interessant men dalig guide.Bestamde oss for att vandra vidare i dalen for att se de kanda “solkokenâ€? dar man lagar mat enbart med hjalp av solens varme( i Vicuña regnar dt nastan aldrig inte ens pa vintern da det ar mellan 15-20 grader varmt!) pa vagen dit blev vi utskallda av ca atta hundar som vattande ett enkelt lanthus med en jatte fin tradgard men vi kunde inte lata bli att stanna och titta pa dom. Gubben fran kaken var ute och finputsade tradgarden och borjade prata med oss. Han gav oss en stor lektion om att ett stort hjarta betyder mer an en tjock planbok och berattde ocksa att han hade 23 hundar(!) sammanlagt pa garden. Bjod in oss i tradgarden traffade hans gumma, som imponerade pa oss genom att kunna namn som Jackie Chan och Lou Ferango(Hulken) vilket knappt Barbra visste innan hon traffat Martin.Pratade och pratade blev bjudna pa hembakat brod hemmagjort vin och fick tre pasar med apelsiner, fikon, avocado och granat applen direkt plockade fran traden och inte nog med det gumman gav oss aven en burk hemma gjord sylt fran deras persiko trad. Fick ocksa se ett solkok dom hade och anvande sig mycket av sa vi gick aldrig till de “kandaâ€? solkoken da dem anda hade hunnit stangt och detta besok gav oss anda sa mycket mer. Hann hem precis innan solen gatt ner for att fixa nat att ata och for att bege oss till nasta upplevelse; en resa genom stjarnorna pa Mamallucas stjarn observatorium som blev en resa genom besvikelsen trots teleskopgloben.Var som att titta genom en vanlig kikare med minimal forstoring.. men stjarnor ar ju alltid vackra!!
Dagen darpa var det dags att ga
med vandringskangorna pa Gav vi oss ut vi tva
hej och ha motion vi skulle fa.
Nar vi natt forsta delmalet Cerro de la Virgen med den otroliga utsikten over det mysiga lantbrukslandskapet i dalen omringad av hoga berg nojde vi oss inte utan fortsatte var vandring mot hogre hojder! Det blev allt som allt en vandring pa 4 timmar. Med det avslutade vi var vísteles i Vicuña och begav oss dagen efter mot den torraste oknen i hela varlden.. Atacama.

Marra och Babban