slappa dagar..

ja, nu bor vi här som sagt.
Somnar när palmdjuren slutat låta, går upp när rummet blivit för varmt.
badar, skuggar, äter, dricker, sitter, ligger, står, går, och med toviga hår och röda lår sitter vi och tror att vi förstår, hur tiden vaggande går, från från timme, dag, till år.

Tobbe har nu anlänt till sällskapet så nu har jag en rumskamrat, vilket drar ner priset en hel del.

Adde o Carro lyckades också byta til billigare boende idag. Så nu börjar vi sakta falla på plats på denna ö. Vilket är rätt skönt för en gångs skull.

Sedan jag insåg att jag inte kan leva här utan att förtära kykling har jag mått förvånansvärt mycket bättre under min resa. Ägg o papaya som ända proteinkälla tar på krafterna i längden, o man känner sig jävligt äcklig i magen.. Så det håller helt enkelt inte.

Men här på Lanta är allt anpassat för oss. Och verkligen för oss också, då svenskar är total majoritet på denna ö. Men ”tack vare” aftonbladets artiklar om detta ställe hade jag väldigt låga förväntningar på denna ö. Och tack vare låga förväntningar var det otroligt mycket schysstare än vd jag kunnat ana.

Kontrasten är som sagt total. från min dörr kan jag se över till 7000 bahts bungalowsen, medans jag själv sitter på 400 bahts pålhusen med väldens bästa ägare..

men dyrt är det, och boende under 400 baht är en omöjlighet om man vill leva med gångavstånd. Och tuktukarna vill ha 50 till 100 baht per person om man inte orkar tjafsa ett tag, eller hittar någon som känner igen än..

Skotermoppe kostar dessutom 350 bt om dagen, så bara boende o transport ligger på 550 bt om dagen, vilket egentligen överskrider min ekonomi.. Men jag får försöka jämna ut det hela senare..

nåväl, vi har det bra här iaf. Allt är väldigt backpackit o turistigt (blandat med charter o smyglyx utan komplex hotell), men det stör inte så mycket. Så som semesterparadis funkar det perfekt.
men vill man ”få ut något” eller vad man nu ska kalladet, mer än avslappning och livsnjutning, så kommer man inte särskilt långt. Men det kommer en tid för det med. vart det blir vet vi inte än. me vi följer väl någon bp-trail till kambodja eller Lao, sen får vi se vart vi hamnar i slutändan o hur det blir med Vietnam..

men nu är vi här.
O det är schysst..