Ok. Jag trodde jag hade koll pá det har med att resa men igar bekraftades motsatsen. Lamnade pass, pengar och biljetter i sakerhetskontrollen pa Landvetter och ropades upp i hogtalarna. Gick fel nar vi skulle pa planet (sag aldrig min klasskamrat svanga).
Lamnade vaskan till personalen som stod i gangen till planet i Paris och gick, trodde de ville hjalpa mig bara den. De ropade tillbaka mig, de ville inte alls vara trevliga, de ville genomsoka bade vaskan och mig. 🙂
I Paris holl det dessutom pa att ske en smarre katastrof nar folk stannade precis nedanfor rulltrappan sa vi fick borja klattra bakat igen for att inte krocka…
I Houston stallde Karoline klockan en timme fel vilket innebar att vi istallet for att ga till planet i tid drack kaffe i lugn och ro pa Starbucks. Nar vi gick till gaten mottes vi av personalen som hade nat stressat i blicken, planet skulle lyfta inom 15 minuter och inte en timme och femton minuter som vi trodde…
Efter 25 timmars restid kom vi antligen fram till San Salvador och till skillnad fran de rigorosa sakerhetskontroller vi genomgatt i Paris och Houston behovde vi bara fylla i ett papper och visa passen har. Dessutom fick man trycka pa en knapp innan utgangen, lyste en lampa rott sa fick man hela sitt bagage ordentligt undersokt och lyste den gront var det bara att passera. Bade Karolin och jag fick gront som tur var. Snacka om sakerhet. *s*
Pa flygplatsen mottes vi av familjen Valdivieso som vi ska bo hos och det var en lattnad att antligen bli omhandertagen av nagon. *s*
Familjen bestar av mamma Jaqueline, pappa Victor och barnen Victor 13, Diego 10 och Sofia 3 ar. De ar hur gulliga som helst!
De bor i en liten by som heter San Ignacio. Den har 2000 invanare, ligger uppe i bergen och det ar vansinnigt vackert dar. Kommer lagga in foton lite senare.
Det har kommer bli bra!
Laste just att HV71 vann igen sa mitt liv ar helt ok nu! 🙂
Ha det fint allihopa!
Kramar
Pia
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.