Splittrade

VARMT VARMT VARMT….forsoker att inte slanga datorn i vaggen vilket ar det jag helst av allt vill gora just nu (nagot seg).

Bussresan fran Puerto Escontido var allt annat an rolig. Fyra av de sex timmarna som vi spenderade i minibussen flog vi omkring som vantar darfor att det var bara berg vi akte upp och nedfor, helt omojligt att sova. Sanna var nagot aksjuk och Sofie’s mage var allt annat an i balans, fick stanna bussen efter vagen en gang. Nar vi hoppar pa bussen igen sager chaffisen att vi far spy genom fonstret resten av resan om vi behover, ja man tackar.

Hur som helst overlevde vi bussresan och kom fram till Oaxaca City dar vi motte upp resten utav vara reskamrater pa hostel Mozkalito. Sanna stannar hemma med Sofie som rattar porslinsbuss for fullt medan de andra ger sig ut for att utforska staden.
Dagen efter bestammer vi att nu far det vara nog med sjukligheterna da Sanna och Sofie inte blivit friska sedan Lanquin, Guatemala och Chloe mer eller mindre dalig sedan Leon, Nicaragua. Ger oss ivag till en privatklinik dar vi vet att det finns personal som pratar engelska. Dar far vi hjalp av en jatte trevlig aldre herre, vi far beratta vara historier och han klammer pa vara magar…far diagnosen PARASITER. Gar darifran lattade over att veta vad som ar fel med oss, glada over att vi bara behovde betala halva priset for undersokningen och med en lista over all medecin vi maste ta.

Sofie spenderade storre delen av dagarna framfor tv:n eller i sangen da hon inte far behalla nagot hon stoppar i sig. Och Sanna sprang omkring med alla andra och utforskade staden da hon kande sig battre av att rora pa sig an att sitta stilla. Sanna konstaterar dessutom att Oaxaca definitivt ar favorit staden hitills nar det kommer till kolonialstader.
Efter nagon dag sa far vi tillokning i var resgrupp utav Marissa’s pojkvan som kommit ner fran staterna. 13/5 ar var sista dag som grupp lagar darfor en storavskedsmiddag och umgas sa mycket som mojligt.

14/5 Vi kliver upp och ater frukost, packar vara vaskor. Kramar alla hejda och paminner varandra om det inte ar langt kvar tills vi kommer ses igen, reunion i London i sommar. Sanna, Sofie, Chloe och Nir ger sig av till busstationen for att aka till Puebla. Kandes som att denna bussresa aldrig hade nagot slut, tog tva timmar langre an vad som var beraknat. Efter ett par timmar sa blir bussen stannad av polisen for den obligatoriska rutinkontrollen av narkotika. Genom fonstret ser vi hur de borjar plocka ut alla vaskor och oppna dem. Chloe som sitter bakom oss tittar plotsligt fram nagot panikslagen och berattar att hon har glomt att gora sig av med sin maja (vi har blivit varnade for dessa kontroller). Vi kommer dessutom pa att vi har naten pa vara vaskor sa vi maste ga ut och oppna dem. Som tur var sa var det mycket snalla poliser som stangde vaskorna och inte rotade omkring allt for mycket sa att vaskorna var i precis samma skick som nar de oppnade dem. Vi var dock LITE nervosa da Chloes’s vaska lag precis bredvid vara och polisens hund stod bredvid den, tack och lov sa upptackte varken hunden eller polisen majan i hennes vaska.
Nar vi borjar narma oss Puebla berattar chaffisen att bussen inte stannar i Puebla utan att vi maste hoppa av langs motorvagen, yippikajej! Far hur som helst tag pa en taxi ganska sa snabbt och kan ta oss till varat hostel. Upptacker till var gladje att det finns McDonalds i staden sa ni kan rakna ut med lilltan vad vi ater till middag. Strosar sedan omkring i staden som har over 70 kyrkor i alla dess former och farger.

Dagen efter bestammer vi oss for att aka pa Afriscan som ar en stor djurpark med over 3000 olika sorters djur och som ar indelad i fyra olika zoner. Vid elva tiden hoppar vi pa bussen som tar oss till och igenom parken. Vi blev lite besvikna da vi trodde att vi skulle fa aka i en jeep eller liknande genom parken och att vi dessutom skulle fa en guide som beratta for oss om djuren, men icke. Aven om det inte blev som vi trodde sa var det roligt att gora nagot annorlunda en dag. Kommer tillbaka vid halv fem tiden, ater middag pa en italiensk restaurant som serverade riktigt dalig spagetti och kottfarsas. Dricker iskaffe och hittar sedan pa en biograf och bestammer oss for att se en film.

15/5 Sager hejda till Nir och ger oss av till bussterminalen, aker dessutom till fel bussterminal sa det ar bara att hoppa in i en ny taxi. Efter en tva timmars bussresa anlander vi i Mexico City. Checkar in pa hostel Amigo och ger oss sedan ut i staden. Nar vi kommer tillbaka mots vi av ett bekant ansikte Rachel fran England visar sig pa samma hostel, har stott pa henne till och fran sedan Guatemala.
Dagen efter ger sig Chloe och Rachel av till Fridda Kahlo’s museum som vi tanker gora nasta gang nar vi ar i Mexico City. Och vi ger oss ut pa upptacksfard i staden, kikar in i katedralen som ar enorm och mycket vacker, shoppar lite granna tro det eller ej men det ar faktiskt Sofie som var varst!. Tappar dessutom bort oss vilket vi ar ganska sa glada over darfor att vi upptacker att det finns Starbucks i staden. Utan att blinka sa sitter vi dar i stora fatoljer och myser med varsin mockafrapuccino i handen. Moter sedan upp tjejerna for att aka till bussterminalen for att hoppa pa en nattbuss.

Vid det har laget sa var det tankt att vi skulle vara i Puerto Vallerta men som ni markt sa gar det aldrig enligt vara resplaner.

Sitter just nu pa ett internetcafé i Guadalajara och hinkar vatten som en idiot. Varfor vi hamnade i just Guadalajara ar for att det ar billigare att ta en svang upp hit och sedan till stranden an att aka raka vagen fran Mexico City. Det var meningen att vi skulle ta en nattbuss nu ikvall till stranden, men vi vaknade klockan halv tva vilket innebar efter check-out tiden. Igar var dagen da vi antligen var tillatna att borjar dricka alkohol igen vilket vi firade med att laga middag och ett glas rott till maten. Sedan styrde Sanna upp fruktdrinkar da vi upptackte att vi hade en blender. Traffade pa nagra andra tjejer pa hostlet som skulle ga ut tillsammans med en kille fran personalen och inte ar vi omojliga sa vi hakade pa. Gick forst till en liten bar dar vi satt utanfor och lyssnade pa livebandet, fortsatte vidare till en salsaklubb dar svetten flodade i kapp med musiken vara salsakunskaper sattes verkligen pa prov. Trodde att vi skulle ga hem efter salsaklubben men sedan kom erbjudandet att fortsatta partyt pa en bogklubb lite langre bort och varfor inte. Gjorde succé pa klubben och dansade hela natten lang…kom innanfor dorren vid fem tiden imorse, jaklar vilken rolig kvall det var.

Sa vi stannar yttligare en natt har i Guadalajara och hoppar pa forsta basta buss till Puerto Vallerta imorgon bitti.

Hua nu ar det endast 11 dagar kvar tills vi anlander hemma i Gavle. Och till var forvanelse sa borjar det faktiskt kannas ganska sa okey att aka hem, paniken som vanligtvis brukar infinna sig har inte dykt upp. Varfor det borjar kannas bra ar nog for att vi vet att det inte kommer att vara som vanligt. Visst forst ar det jobb nagra manader i sommar men sen kanske vi kommer in i skolan och om inte sa har vi en utomordentlig plan B 🙂

Detta var allt for nu..sa imorgon drar vi till stranden for att marinera oss och runt den 25/5 ar vi tillbaka i Mexico City dar vi antagligen gor sista uppdateringen.

Kramar

Sanna y Sofie