Peru – Inkarikets Hjärta

Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet.

Peru – Inkarikets hjärta

Perus kulturarv sträcker sig tusentals år bakåt i tiden. Här fanns mäktiga högkulturer som chavin, moche, paracas, nasca och naturligtvis inkas, som alla lämnat intressanta spår och påverkat kulturarvet. Peru är det land som hårdast förknippas med inkariket. Här låg en gång ”Världens Navel” som deras huvudstad Cuzco kallades.

Det mesta från inkas högkultur förstördes vid spanjorernas erövring av detta mäktiga rike, men det finns fortfarande många intressanta platser kopplade till inkas kvar att besöka, som en av världens främsta sevärdheter Machu Picchu – ”Den glömda staden”. Den naturintresserade har mycket att njuta av vid en rundresa i landet. Även den som söker spänning och äventyr hittar detta i Peru.

Perus historia i korthet

Människors ankomst till den ”Nya Världen” är av relativt sent datum. Forskare tror att den amerikanska kontinenten befolkades genom att människor vandrade över det frusna Beringssund från Sibirien. Alla lämningar efter människor kan hänföras till Homo sapiens.Perus tidigaste invånare var nomadiserande jägare och samlare som strövade runt i landet i små grupper. De jagade gigantiska myrslokar och sabeltandade tigrar, djur som numera är utdöda sedan länge.

Människorna bodde i grottor. De äldsta mänskliga fynden beräknas vara upp till 20 000 år gamla. Cirka 4 000 år före Kristus började människor plantera grödor med enkla jordbruksmetoder och blev mera bofasta. De första bomullsodlingarna kan spåras till 3 000 f Kr. En av de större och viktigare kulturerna från den pre- Colombianska perioden i Peru är Chavin de Huantar, uppkallad efter platsen med samma namn. Den existerade från cirka 850 f Kr till 300 f Kr och hade sitt utbredningsområde i norra Peru. Deras viktigaste symbolbild var en stiliserad jaguar och kulturen kallas därför ofta för ”jaguardyrkarna”.

Ruinerna efter deras imponerande, till stor del underjordiska, tempel kan fortfarande beskådas.Under åren 100 till 700 efter Kristus var de starkaste två kulturerna Moche och Nasca. Moche hade sitt centra nära staden Trujillo och Nasca vid staden med samma namn. De mystiska Nascalinjerna från denna period förbryllar fortfarande forskare och deras gåta är än så länge olöst. Från 700 till 1100 e Kr dominerade Wari (Huari) kulturen. Wari var den första starka militanta kulturen i Peru. Den influerades av Tiahuanaco religionen vid Titicacasjön. De folkgrupper som besegrades av Waris förbjöds att fortsätta med egna traditioner eller föra egna muntliga traditioner vidare.

Enligt legenden föddes inkariket på Solön i Titicacasjön när skaparguden Viracocha skapade de första inkas; Manco Capac och Mama Ocllo. Forskare har hittat de första spåren av inkariket i slutet av 1100-talet e Kr. Deras storhetstid började dock så sent som 1438 då Pachacuti kröntes som inka. Han kallades för ”Den store reformatorn”. Under hans ledning inkorporerades stammar genom erövringar och riket expanderade i alla väderstreck. Strax före spanjorernas ankomst till Inkariket kämpade bröderna Huascar och Atahualpa om makten.

Deras fader hade delat inkariket i två delar med Cuzco och Quito som huvudstäder. Atahualpa besegrade sin broder och utsågs till enväldig Inka. Han togs tillfånga av spanjorerna den 16 november, 1532 i staden Cajamarca. Atahualpa försökte återfå sin frihet genom att betala en stor lösensumma i guld och silver. Han frigavs inte som utlovats utan ställdes inför rätta och dömdes till döden av spanjorerna. Atahualpa avrättades genom garrottering i juli 1533, därmed var inkariket i stort sett besegrat.

Därefter började spanjorerna plundringen och förstörelsen av Cuzco, inkarikets huvudstad, där de finaste templen och de viktigaste administrativa byggnaderna låg. Det mesta förstördes men än idag kan man se resterna efter de imponerande byggnaderna, som Coricancha-templet. År 1536 gjorde inkas ett sista stort försök, som var nära att lyckas, att besegra spanjorerna. Omedelbart efter att inkariket erövrats började den spanska koloniseringen. Stora städer med vackra torg och praktfulla kyrkor grundades. Huvudstad i det forna inkariket blev Lima, som grundades av erövraren Francisco Pizzaro.

Bland de giriga conquistadorerna utbröt maktkamper och flera av dem mördades, bland annat Pizzaro själv (1541). Hans kista kan nu beskådas i Limas stora katedral.Den spanska koloniseringen innebar stort lidande och övergrepp mot den indianska befolkningen. Många förslavades, dödades eller omkom under grymma förhållanden i silvergruvorna.De efterföljande 200 åren, som betydde mycket för Spaniens ekonomiska utveckling, var relativt lugna i det forna inkariket.

Spanjorerna levde ett rikt och bra liv medan den indianska befolkningen levde under slavliknande förhållanden. Deras uppror mot de svåra förhållandena år 1780 slogs omedelbar ned och ledarna avrättades på ett grymt sätt.

I början på 1800-talet växte ett starkt missnöje fram i den spanskättade befolkningen mot sin begränsade frihet och höga beskattning från moderlandet. Revolutionstankar började gro. Jose de San Martin, som befriat Argentina och Chile, kom till Lima år 1821 för att förbereda landets befrielse. Simon Bolivar, som befriat Venezuela och Colombia, träffade de San Martin för överläggningar i staden Guayaquil. Dessa resulterade i att de San Martin drog sig tillbaka och lämnade Latin Amerika för att bosätta sig i Frankrike.

Simon Bolivar fortsatte frihetskampen tillsammans med sin general Sucre och den 28 juli, 1821 utropade Peru sin självständighet.Efter självständigheten har Peru varit i krig med Spanien (1866), Chile (1879 – 1883) och Ecuador (1941). Efter kriget med Ecuador uppstod en gränstvist om ett område i Amazonas. Den tvisten fick sin lösning i slutet av år 2000. Perus moderna historia innehåller flera militärkupper, märkliga presidentval och politiska oroligheter, som i de flesta andra Latin Amerikanska länderna.

Trasslet med president Fujimoro och hans förehavanden och det senaste presidentvalet är fortfarande i färskt minne.

Geografi, Klimat

Till ytan är Peru ett stort land, cirka 1 285 220 km2, och rymmer därför flera olika naturtyper. Alla med olika karaktär. Inom landets gränser finns också en del av världens mest komplexa ekosystem – Amazonas. Amazonasområdet utgör cirka sextio procent av Perus totala yta. Stilla Havet med sina fågel- och sjölejonkolonier är en annan intressant miljö.

Tvärs genom landet går Anderna, världens näst mäktigaste bergskedja. Landets högsta berg, Huascaran 6 768 m ö h, ligger i området Cordillera Blanca. Andernas östra delar får ta emot stora regnmängder och är därför klädda med yppig molnregnskog. Perus klimat kan indelas i två årstider, torrperioden och regnperioden. Hur dessa infaller varierar beroende var i landet man befinner sig. Ökenområdena har sin indelning och de höga bergsområdena sin.

Befolkning

Ungefär hälften av landets befolkning bor i höglandsområden. Nästan lika många bor i de ökenliknande kustområdena och endast cirka fem procent befolkar Amazonasområdet. Nästan hälften av landets befolkning har indianskt ursprung. De största indiangrupperna är quechua och ayamara. En tredjedel av befolkningen är mestiser, cirka 12 procent är vita. Den färgade delen av befolkningen utgör cirka fem procent.

Resan till Peru var full av starka möten med gamla kulturer, vacker natur och vänliga människor.