Jobba periodvis i Sverige för att sedan resa? Tips?

Tjena!

Kan bara hålla med om din insikt om Sverige och inrutade liv. Som tips på arbeten som funkar någorlunda är exempelvis flygtekniker, en del av dem jobbar väldigt intensivt en period av året åt något företag. Ibland finns goda chanser att få jobba åt dem även utomlands men då ska man varit med ett tag. En annan bransch som tidigare varit en riktig guldgruva för den som vill slippa Sverige speciellt under den kalla delen är kärnkraften. Där är oftast de stora underhållen under sommaren där möjlighet till mycket övertid finns. Spelar nästan ingen roll vad du har för roll där men ville man tjäna riktigt bra var det väl svetsare eller någon sorts kontrollant som gällde. Dock är den svenska kärnkraften på nedgång och varit ett gäng år så är nog svårt att få tag på jobb där numera.

Annars är väl svetsare eller typ ofp-tekniker (googla) bra yrken som kan köras periodvis enligt egen erfarenhet. Men alla dessa yrken jag räknat upp kräver några års erfarenhet så är ju knappast en quick-fix.

Kul att höra att det finns andra som går i samma tankar. Jag har ett ganska vanligt kontorsjobb och möjlighet till flex/ta lite tjänstledigt har blivit min räddning – men tiden räcker ändå på långa vägar till allt jag vill göra. Så jag känner till dilemmat…

Här är de vägar jag själv funderat på eller hört om:

• Jobba på sjön, t ex som sjökapten, sjöingenjör eller liknande. Funkar det så funkar det, tror dock att det kan vara osäkrare nu pga. att fler väljer besättningar från lågprisländer.
  + lön (åtminstone tidigare)
  – osäkert?
• Jobba på oljeplattform i Norge. Lite nedgång just nu. Lite lika jobb, har hört att det kan vara bra att vara elektriker där ute, säkert några andra tekniska yrken också.
  + lön
  – kräver viss kompetens
• Nattjobb av olika slag. Känner t ex en som jobbar som nattreceptionist på hotell, och har varannan vecka ledigt. Tar han en ledigt en jobbvecka blir det 3 veckor sammanhängande semester. Kan även funka i vården, t ex som sjuksköterska med nattjänst. Blir såklart mycket bättre betalt om man är flexibel  och kan jobba i Norge.
  + Ganska vanliga yrken, lätt att hitta jobben
  – Inte så hög lön, särskilt på hotell (fast bättre i Norge, överlag)
  – Inte fullt så mycket frihet
• Sjukvårdspersonal t ex sjuksköterska eller läkare och ”stafetta”.
• Programmerare: Känner en programmerare som säger att han kan jobba var som helst där det finns internet (stor del av tiden i alla fall). Borde väl gälla t ex webbutvecklare också?
• Säsongsjobb. Vet lite om dessa men finns ju en hel del som kör det t ex på vinterskidorterna. Vet inte hur mycket reskassa det inbringar.

För egen del har jag funderat mycket på om företag kan vara något. Har haft lite idéer har ännu inte haft ekonomiskt utrymme, tid, knowhow och kanske inte heller riktigt ”guts” nog att göra slag i saken, samtidigt som jag vill leva här och nu också. Var annars på väg att starta hostel för ca 5 år sedan men det gick i stöpet pga. kapitalbrist.

Hej Peter.

Jag lever så som du beskriver och har gjort det i hela mitt liv. Du kan läsa om min livsstil på min blog lifestyle.ekareach.com om det är vad du söker så får du gärna kontakta mig för erfarenhets tips.

Mitt direkta råd är att lämna Sverige snarast och flytta till Norge, där finns både kvalificerade och okvalificerade arbeten och svenskar står högt i kurs, lönerna ät betydligt högre än i Sverige och kan du jobba mycket så är ob också betydligt högre än i Sverige. Jag själv arbetade där som busschaufför i några år, och jag har svenska vänner som arbetar omkring 3 månader och reser 3 månader ständigt. Det är lättare att kunna jobba så i Norge, än det är i Sverige.

Hade jag varit ung idag och skulle välja yrkesbana så skulle jag välja ett yrke som inte kräver en specifik plats. Tex inom internet eller hantverkare av något slag. Jag hade en webshop ett tag och det gick bra när det var nytt, men idag är det för många som har det som extrainkomst. Ibland kan jag sälja nåt på Tradera för att få lite extra inkomst, men jag lever väldigt simpelt och jag trivs med det, så jag behöver inte så mycket pengar. Fördelen i Asien är att det är billigt att leva, och kräver man inte lyx och hög standard så behöver man inte tjäna så mycket för att överleva. Nu är jag vad de kallar gammal så jag får pension, och det är himla skönt att slippa tänka på att få varje månad att gå runt. Men pensionen är låg så det blir ändå ett enkelt men jordnära och trivsamt liv. I Thailand är det svårare att arbeta än tex Kambodja, det är för stor byråkrati för att det ska vara intressant, men i Kambodja kan du arbeta. Lönerna är inte så höga dock. Om du kan god engelska kan du bli engelska lärare och få en levnadsbar inkomst, men annars är det mest inom restaurang och då hamnar lönen på omkring $150/månad, och det täcker inte ens försäkringen, och det bör du absolut ha. Alltför många chansar att leva utan försäkring men det är inte att rekommendera. Hade jag lite mer pengar skulle jag köpa lägenheter att hyra ut, eller en resort, det är god förtjänst till mycket lite arbete.

Slacker Lan

Hej alla! Tack för alla uttömmande svar!

(Jag kikade nyligen in på forumet för första gången på ett tag – så ursäkta mitt sena svar.)

För ett par år sedan gav jag mig ut som backpacker i sydostasien. Upptäckarlustan skulle komma att bita sig fast djupt i mitt medvetande – något som ni säkert kan relatera till. Men omvärldens värderingar skriker med starka röster. Enligt dem var det dags att “bli vuxen”, vilket i västvärlden (Sverige i synnerhet) innebär att skaffa en utbildning och placera sig bakom ett skrivbord. Min inre röst skrek något annat.

Men jag fogade mig och studerade i fem långa år. Kurserna intresserade mig inte ett dugg, men som student hade jag mycket tid. Flexibel tid. Tid som gick åt till att resa så ofta jag kunde. Resorna blev kortare, oftast bara någon vecka, men var nödvändiga. Det var som att dryga ut en sur fil.

För drygt ett år sedan var det dags för examensjobb på ett större IT-företag. Det var dags att foga sig till normen och acceptera att man i sann jantelagsanda naturligtvis inte kan ha för roligt. Dags att bli vuxen. Jag glömmer aldrig den där januaridagen när jag blev hänvisad till ett skrivbord i en själlös kontorsmiljö med utsikt över en dimmig motorled. Senare den veckan bröt jag ihop.

Livet är kort och det enda egentliga kapitalet vi har är tid. Tiden är värdefull. Kanske det värdefullaste vi har. Av samma anledningen som en kapitalsmart investerare inte skulle lägga pengar på skräp vill jag inte lägga min tid på tristess.

Men pengar måste man ju dessvärre tjäna. Det är ett nödvändigt ont. Just av den anledningen vill jag kunna välja själv när och hur mycket av min dyrbara tid jag säljer för pengar. Jag är dock inte lat, utan kan arbeta intensivt och hängivet under perioder. Men det måste finnas ett slutdatum då jag omvandlar pengarna till värdefull tid; ett högre syfte än att enträget veva ekorrhjulet.

Jag tackar för alla värdefulla tips! Det är glädjande att upptäcka att man inte är ensam.

/Peter