Hej då Pusan och hej då Korea.

Hej då Pusan och Hej då Korea. 🙂 Nu är väskan packad nästan helt och hållet. Ska väl göra det sista och sen är det bara och checka ut, inväntar att höra från Mamma eller syrran och höra när de tänks komma. Vi skulle ju mötas upp på flygplatsen. Nu när man är på hemväg så har nästan luften gått ur en, och man vill bara hem hem hem. Konstigt, fast samtidigt känns det som allt lite vemodigt och lämna, det är mycket man inte hunnit med och man vet ju aldrig när man kommer hit nästa gång. 😛 Japp sånt är livet. 😛 Vad kommer man minnas? Det är mycket, kanske är det Zip baren dess ägare, som fasen höll på att börja tjuta när vi gick igårkväll. Hehehe.. Eller är det alla hysteriska koreaner i trafiken, är det maten eller naturen. Korea är fortfarande ett land i förändring känns det som, vissa saker ligger det före oss i sverige, men vissa saker är som de fortfarande levde i stenåldern känns det som. Kanske kommer man minnas alla koreaner som tjattrar om att jag ser ut som en korean..hm. 😉 Kanske är det alla berg och dalar… Mycket kommer man ha med sig.. jag lovar.
Hej då Pusan och Hej då Korea.. Korea det leende landet. 🙂