Det ar en helt molnfri kvall, solen har just gatt ner, de forsta stjarnorna pa himmelen har just tands och fullmanen ar pa vag att ga upp. Det ska inte droja lang stund innan den, pa sitt magiska vis, lyser upp savannen. For vissa innebar det att man drar sig tillbaka, for andra borjar en ny dag, en borjan pa jakt efter foda.
Bilen vi fardas i stannar plotsligt till, och chaufforen tar upp och lyser med sin starka ficklampa over vagen. Vi ser ett prickigt kattliknande djur panikartat springa over vagen och in i buskaget. Ljuset fran ficklampan foljer efter, dar inne bland buskarna intill vagen far vi se en Ginstkatt i full aktion. Ett mycket skyggt, svartvit prickigt kattdjur med stor svans som i sin kropp liknar en Leopard fast i mindre storlek. Dessa kattdjur kan man bara skymta pa s.k. nattsafari, eftersom de bara ar aktiva nattetid. Vi fortsatter genom den ljumma afrikanska kvallen pa farden over savannen i Sydafrikas, ja kanske Afrikas, mest beromda och besokta nationalpark, Krugerparken. En park som finns i den nordostra delen av Sydafrika, och som i oster gransar till Mocambique och Zimbawe i norr. Dess storlek ar lika med hela Israels yta, nastan 40 mil lang och 10 mil bred. ”I can feel the smell of Lion” sager plotsligt chaufforen med ett leende. Han kor en liten bit och stannar till, och dar, pa vanster sida endast nagra meter fran dar vi sitter ligger tva av Savannens konungar och bekymmersfritt sover. Uppstandelsen ar forstas stor, och efter diverse fotoblixtrar vaknar de bada lejonhanarna upp, men det bekommer dem inte att resa sig upp. De betraktar oss bara fran dar de ligger. Tillslut efter nagra minuter satter de sig upp och ger ifran sig ett rytande som maste ha vackt upp halva savannen. Ett ogonblick man aldrig glommer. Det ar manga ogonblick man alltid kommer att minnas fran Krugerparken; noshorningarna, springande zebror, skymten av leoparden, jeparderna, hyenorna med dess ungar som strok utmed bilen och som var det forsta vi sag nar vi anlande parken. Den nyfodda antilopungen som mitt framfor vara ogon tog sina forsta stapplande steg i livet. Ett annat minne kommer givtevis ocksa att vara Dave, var fantastiske allkunnige guide som visat oss runt i parken dessa dagar och som ocksa tog oss med till en av varldens storsta Canyons, Blyde River, men till det aterkommer vi. Ska ta det hela fran borjan.
Det borjade den 15 november pa eftermiddagen. Julia, Emmas syster, korde oss till tagstationen hemma i Skovde. Eftersom varken jag eller Emma ar sarskilt fortjusta i att vanta pa plats sag vi till att komma till stationen endast nagon minut fore avgang av Stockholmstaget… Val framme i huvudstaden flot allt pa problemfritt, hela vagen ner till Sydafrika, med flygbyte i Paris. Men det var med sega ben och trotta blickar som vi klev ur Johannesburgs internationella flygplats och lokaliserade mannen hallandes skylten med texten: ”Mr and Mrs Larsson”. Fick oss ett gott skratt innan vi hoppade in i bilen och var chauffor, Alex korde ut i Johannesburgs tunga trafik.
Mjukstartade semestern med att dagen efter strosa runt och shoppa pa ett av Afrikas mest exklusiva och storsta shoppingmall, Mandela Square. Ett kopcenter som innehaller precis allt man kan onska sig. Det har stallet besokte jag och min kompis Annie innan vi reste hem fran Afrika for 2 1/2 ar sedan. Kan meddela att ocksa Emma blev stormfortjust i Mandela Square.
Pa torsdagen for vi vidare till staden Nelspruit, 5 h korning norrut. Har bodde vi pa ett hostel som agdes av en allsidig, humoristisk och mycket sympatisk herre vid namn Dave. Som jag namnde tidigare var det han som tog med mig och Emma ut pa Safari och som guidade oss runt i Krugerparken pa dagarna. Han hade ordnat boende at oss inne i en av parkens manga Lodger, som paminde om en stor semesteranlaggning eller campingplats mitt inne i parken. Har inne fanns det mesta, sasom affar, restaurang och pool m.m. Sjalva campen drivs av Nationalparken och det var ocksa de som ordnar med Nattsafari, det som jag beskrev i borjan.
Efter tre dagars fantastisk safari i Krugerparken var vi nojda och lyckliga, inte minst for att vi fatt se ”the big five” (lejon, leopard, noshorning, buffel och elefant) samt massa andra djur som har savannen som hem. Nar vi lamnade Krugerparken korde Dave oss till bergskjedjan Drakensbergen, nagra mil vasterut. Har fick vi beskada Blyde River Canyon. Varldens tredje storsta Canyon (den storsta ar Gran Canyon i USA). En enastende vyer med vacker natur som nastan far en att tappa andan, svart att beskriva i ord. Stup med flera hubdra meter ner till marken.
I skrivande stund befinner vi oss aterigen i Randburg, en forort till Johannesburg, pa samma hotell som vi kom till nar vi anlande Sydafrika. Checkade in for nagra timmar sedan efter att tidigare ha kommit tillbaka fran Nelspruit och den norra delen av Sydafrika. Enormt nojda och tacksamma over alla de fantastiska saker vi fatt uppleva har.
Man far latt paranoia nar man reser i det har landet, och jag maste erkanna att det ar ganska tarande att hela tiden alltid vara pa sin vakt for vad som kan handa. Kriminaliteten har ar forodande. Man kan knappt haffa en taxibil pa gatan utan att riskera att bli ranad, taxi ska man alltid boka i fortid. Att vanta pa bussen kan innebara risk for ran. Darfor har vi forsokt att ordna allt pa forhand just i Sydafrika for att minimera riskerna for att obehagliga saker ska intraffa. Sagott som vartenda hus man passerar overallt har hoga murar runt sig, med vaktbolags skyltar. En fraga man ocksa staller sig nar man reser har ar hur manga meter taggtrad som dragits runt husen i det har landet, eller hur mycket el det gar at till alla elstangsel, det ser faktiskt fruktansvart ut och gor att man standigt paminns om hur hog kriminaliteten ar i det har landet. Av den andledningen ska det bli skont att lamna Sydafrika nu och aka vidare till, enligt vad alla rykten sager, det betydligt mer sakrare Madagaskar. I morgon bar det av och det kommer att bli nagot helt annorlunda.
Vi aterkommer!
Kram fran Carl-Johan och Emma
Svara till
Du måste vara inloggad för att skriva en kommentar.