Patagonien, nyar i BA och vidare norrut

Hola todos! Nu var det nastan en manad sedan sist, hander sa mycket hela tiden att jag aldrig kommer mig for att skriva! Wow, mycket har hant… gar tillbaka i tiden.

Jag var alltsa i Puerto Natales i Chile, det var kallt, folktomt och jag kande inte en manniska. Dagen efter checkade jag ut och tog in pa ett annat hostel, ett hemtrevligt stalle som hette Kaweskar. Dar traffade jag till stor overraskning Athanasia, en kanadensisk/grekisk tjej jag traffat tidigare pa Clanen i BA, hon hade namligen jobbat pa detta hostel tillsammans med agaren Omar de senaste tre veckorna!! Sa lustigt nar man springer pa folk sahar, hundratals mil fran dar man sist traffat dem. Alltid lika kul ocksa, man blir alltid sa glad nar man ser folk man kanner sen forut och aven om man knappt umgicks forr eller bara setts for nagra timmar sa kanns det som att mota en kar gammal van! 😀 Gick pa ett Torres del Paine mote pa ett annat hostel dar jag bl.a. traffade Andreas, en tysk kille som ocksa ville gora W-trekken i Torres och ville bilda grupp med folk. En kroatiska, Aleksandra, fran mitt hostel dok upp med en kille fran USA, Tom, som hon hittat ute pa stan och bada de hoppade pa mina planeringar for trekken. Darav var vi en grupp pa fyra valdigt olika individer som skulle visa sig bli som en familj under den narmaste veckan! Jag var nagot av projektledare som tillsammans med Omar planerat hur vi skulle gora hela grejen och de andra tyckte det lat perfekt. Vi fixade med alla grejer vi behovde hyra fran hostlet – talt, sovsackar, gaskok mm, gick och storhandlade all proviant for hela trekken och at slutligen middag tillsammans. Sen blev det sen packning och forberedning innan jag var i sang vid 2.

Kl. 7.30 morgonen efter akte vi med bussen mot Torres del Paine! Vi gjorde alltsa den mest vanliga trekken som kallas the W, plus lite extra for vi borjade ca 6 timmar soder om dar W:et borjade for att fa vad som skulle vara en enastaende utsikt pa avstand over hela skadespelet – bergen, dalarna, glaciar, torres-topparna, etc. Tyvarr var det denna forsta dag regn och valdigt harda vindar sa vi sag inte ett skit! Bra uppvarmning dock. Sammanlagt vandrade vi under fem dagar (fyra natter) i otroliga landskap. Denna park ar som en naturlig lekpark med allt man kan onska – otroliga berg, dalar, turkosa sjoar, floder, glaciarer, massor av skog, natter med miljoner av stjarnor… lite regn, massor av solsken och HARD VIND! Efter den forsta dagen hade vi tre dagar av perfekt vader med solsken, verkligen tur! Vadret har ar extremt ombytligt och prognoser sa gott som omojliga att gora. Hela trekken var pa sammanlagt drygt 7 mil, vi gick i snitt runt 10 h per dag. Var andra dag tog vi oss lite vatten over huvudet och vandrade i 12 h, 30 km! Gick bra men pa kvallen hade vi alla sana smartor i hela kroppen att varje rorelse medforde plagor. Att borja vandra igen dagen efter var inte latt, sa stel och ont att man kande sig som 95 ar gammal. Men nar man val fatt upp varmen igen gick det bra. Fick verkligen se otroliga vyer under denna trek! Campade, sov tva och tva i tva talt. Gillar campinglivet aven om det ar lite obekvamt och ibland kallt nar natt-temperaturerna kunde ga ner mot knappt 5 grader! Hojdpunkten var alltid kvallarna nar vi kom fram till vart lager, lagade till middagen som var aldrig sa god som nar man trott och nojd efter en hel dags vandring antligen fick satta sig ner, och dricka te med rom ur var medhavda flaska for att nan timme senare krypa in i talten. Blev dock lite val hart for att vara otranad sedan innan, mitt vanstra kna borjade krangla den tredje dagen och blev bara varre och varre for varje dag. Sista dagen var det svullet och kunde inte ga normalt i nerforsbackar (vilket var ett problem eftersom vi hade ca tva timmars utfor denna sista halvdag). Fick hjalp av ett par argentinska kvinnor som masserade in mitt kna med liniment och gav mig instruktioner hur jag skulle skota det. Hade regn sista dagen och missade darfor att gora klattringen upp for att se solenuppgangen over torres-topparna. Kom antligen fram till slutcampen mitt pa dagen pa sondagen! Vilken kansla att vara tillbaka till civilisationen efter fem dagar av att leva som djur i bergen 😀 Var ett sa vackert stalle och fint hotell, kandes som att komma till paradiset. SA skont att komma tillbaka till hostlet, ta en laaang dusch och ta pa sig rena klader igen. Vi at pizza pa Mesita Grande, nat vi sett fram emot under hela trekken, sen blev det en helkvall pa en lugn liten pub i stan for att fira till sent!

Lite halvlullig pa vag hem igen pa morgonkvisten i mina flip-flop rakade jag snubbla over en gatusten och slog upp tan ratt illa – blodde massor. Omar sag det dagen efter och var overtygad om att det borde sys – vilket han var van att gora sjalv efter skador under trekkingar osv. Jag var inte lika overtygad om att det behovdes men gick med pa operation dar Omar sydde ihop min ta med min egen nal och trad med Aleksandra ivrigt dokumenterandes med sin kamera… haha. Var en upplevelse. Vet inte hur mycket gott det egentligen gjorde men det lakte ihop bra, tog ut stygnen nagra dagar senare och nu syns knappt nat langre. Stannade tva natter i Puerto Natales – gillar verkligen detta lilla samhalle i sodra kalla vackra Patagonien, detta mysiga lilla hostel med denna tystlatna, charmige agare. Pa tisdagen var det dags for familjen att splittras! Tom akte soderut medan vi andra tre akte vidare till El Calafate – tillbaka till Argentina! Stannade bara en natt i El Calafate, dagen efter akte vi och sag den gigantiska, aktiva glaciaren Perito Moreno! Maktig men nagot av en besvikelse att vi bara kunde sta pa hall och ta foton, hade forestallt oss att fa vandra runt och kunna ta i den, ga pa den etc. Haftigt att hora bullret och knallarna nar is regelbundet bryter sig loss och faller i vattenmassorna. Kom tillbaka till Calafate pa eftermiddagen och tog samma kvall en buss mot El Chaltén (jag och Aleksandra, Andreas akte dit dagen efter), dit vi kom fram sent pa kvallen. Otroliga bergsvyer pa den lilla grusvagen pa vagen mot denna lilla by (1500 invanare) placerad vid en flod i en dal mitt i bergslandskapen vid Fitz Roy range. Varenda hostel tycktes vara fullt och vi vandrade runt i ett par timmar i morkret och vinden med all var packning innan vi slutligen blev inslappta pa ett litet hostel. Chillade lite i restaurangen granne med hostlet dar vi borjade prata med en australiensisk man (Brandon) och vid stangning bjods vi pa spontan musikunderhallning av en aldre argentinsk man med sin gitarr!

Gjorde en del riktigt bra vandring har under ett par dagar tillsammans med Brandon – otroliga bergs- och landskapsvyer har ocksa. Sag annu en glaciar. Pa toppen av ett berg sag jag den vackraste plats jag nagonsin sett – en knallbla liten sjo omgiven av de maktiga Fitz Roy- och Torrestopparna med ett falt av gnistrande vit sno hela vagen mellan – Lago de los Tres. Mitt kna blev dock varre igen (trots anti inflammatoriska piller) av allt vandrande, upp och ner, men det var det latt vart! Efter detta fick det vila ordentligt under veckor och nu ar det helt bra igen. Blev en pubkvall pa en mysig jatteliten bar denna fredagkvall tillsammans med vanner, vilket tyvarr slutade med att min vindjacka visade sig bli stulen! Dagen efter blev det dags for mig och Aleksandra att ta farval efter nastan tva veckors resande tillsammans. Spenderade hela dagen chillandes, vantandes pa min nattbuss mot El Bolson, dar jag tankt spendera julen. Bussen gick 01.00, Andreas var ocksa med. Det var en lang resa (ca 30 h) och bussen var fylld av andra backpackers och resande sa det var en social resa dar manga band knots! Alla andra skulle till Bariloche och halvvags genom blev jag overtygad om att det var ett battre stalle att fira jul i sa jag hangde med hela vagen dit. Kom fram pa julaftons morgon och tog in pa ett jattefint hostel – La Bolsa del Deporte. Bariloche ar ungefar lika stort som Umea och en valdigt vacker stad placerad vid en gigantiskt sjo och omgiven av berg. Paminner ratt mycket om Sweizisk natur. Betydligt varmare an soderut ocksa – runt 30 varje dag och stralande sol! Gillade det mysiga lilla citycentret dar jag vandrade runt under eftermiddagen, bland otaliga lyxiga chokladshopar – nagot staden ar kand for. Unnade mig en hel del denna dag! 😀 Pa kvallen var det BBQ pa hostlet, vi drack vin och firade jul ihop. Sent drog vi alla ut pa en irlandsk pub dar vi traffade mer folk fran bussresan, inkl busschaufforerna.

Hade det ratt lugnt och skont i Bariloche. Pa annandagen hyrde jag, Andreas och en fransk tjej fran hans hostel mountainbikes och cyklade en stracka pa ca 30 km vid sjon. Jattevackra vyer over sjon och med alla hoga berg! Badade i den kalla sjon vid ett tillfalle – aaahhh, sa skont. Ingen vet forresten hur djup denna sjo ar for den ar for djup for att kunna mata det. Traffade en spansk tjej fran bussresan under dagen som hangde med oss vidare. Jattebra dag, kul att sitta pa en cykel igen och susa nerfor backar i hog hastighet! Gjorde BBQ pa deras hostel och drack vin pa kvallen, mysigt. Dagen efter tog jag efter en lugn dag pa stan med Andreas och efter avsked till denna den sista medlemmen av ”familjen” bussen tillbaka mot Buenos Aires!!! Kom fram morgonen efter och det var ett mycket kart aterseende. Tror jag var i eufori i tva dagar bara av att vara tillbaka till mitt ”home away from home” med sa manga vanner fran forr. Blev mycket pussar och kramar. Flera fran forr hade atervant for nyar och fortsatte komma under de foljande tva dagarna. En frojd att vandra runt pa de valbekanta gatorna i staden igen… Traffade Rotem igen!!! Drack kaffe ihop. Traffade Athanasia tillbaka dar igen ocksa! Och massor av andra. Blev fest i baren pa kvallen saklart, gick ut med nagra stycken pa ett par olika barer. Aven dagen efter blev det fest, hangde med Wendy till ett annat hostel ett tag och gick ut med ett gang darifran till en stor bar dar vi var till stangning vid 7-8 pa morgonen! Dagen efter drog jag och Wendy till Boca dar vi vandrade runt ett par timmar. Ar en stadsdel kand for att ha mycket kriminalitet och darfor ska man som turist bara halla sig till det lilla turistomradet med de fargglatt malade husen och marknader, tango pa gatorna mm. Vackert men extremt turistigt.

Pa kvallen akte vi ett gang (bla. med Aoife som ocksa kommit tillbaka denna dag, ung, galen irlandsk tjej som varit pa hostlet tidigare) pa en tva timmars slaginstruments- (trummor mm)show under bar himmel pa Konex, kulturhus i jattecoola gamla lagerlokaler. Var en av mina absolut basta kvallar under hela denna resa! Energin och atmosfaren var otrolig i kommunikationen mellan de intensiva rytmer gruppen skapade med sina instrument och de hundratals manniskor som dansade hamningslost som i trans medan solen gick ner over oss. Sa gladjefyllt och befriande att hange sig at rytmerna, vi dansade som tokiga under hela dessa tva timmar utan nagon paverkan av alkohol.

Nyarsaftonen var VARM – nastan 40 grader. Jag och Aoife langtade desperat efter en pool, vilket inte ar det lattaste att hitta i BA, och det slutade med att vi sprang over till takterassen pa B&B:et pa andra sidan gatan dar vi svalkade oss under en dusch. Pa kvallen var det forst stor treratters BBQ middag (vad annars… ;)) pa hostlet sen blev det megafest daruppe pa takterassen. Aldrig sett sa mycket folk daruppe samtidigt forr, var smockat! Vid tolvslaget sprang alla runt och pussade alla och sprayade varandra med fake-sno vilket gjorde alla genomblota. Nico satte av nagra fyrverkerier fran taktoppen. Vid 2-tiden drog alla ut pa Konex (som nu var nattklubb) och dansade som tokiga. Var en galen kvall och det dracks alldeles for mycket av de fria drinkarna och i efterhand var det ingen som riktigt kom ihag vad vi hade for oss halva natten egentligen. Det togs dock mycket skumma foton som har varit roliga att kolla igenom i efterhand. Dagen efter var aterhamtningsdag… forutom for de som aldrig gatt och lagt sig utan satt uppe pa hosteltaket hela morgonen, dagen och kvallen tills baren stangde natten efter. Harda sjalar 😉 Jag hangde med Wendy till parken vid Casa Rosa och tog en tupplur, senare akte hon hem till Holland igen. Blev nagra lugna dagar i BA. Hangde mest med Aoife, vi fann varann under denna vecka! Hade mycket kul ihop. At middag vi tva plus Juan sista kvallen for mig i BA pa onsdagen, sen blev det en sista fest i baren med champagne! Sista dagen chillade och hangde vi mest i receptionen och busade med Angie, Julio och Emiliano hela eftermiddagen (delar av staffen), sprang runt med fake-snon, dansade pa receptionsdisken, mm. Jag blev bl.a nerslappt i smutstvattkorgen med huvudet fore av Emi…! Angie dopte om mig och Aoife till Barri resp. Lete vilket tillsammans betyder nat i stil med stokig/tokig, och haftade pa oss lappar med vara nya namn. Lamnade till sist hostlet efter en massa pussande och kramande under applader igen…! haha. Juan foljde till busstationen igen. Lamnade BA mot Mendoza med ett stort leende pa lapparna tankandes tillbaka pa alla tokiga minnen med alla dessa manniskor jag alskar.

Kom fram till ett hett Mendoza i fredags morse. Varit runt 40 grader varje dag mer eller mindre! Tog lokalbussen till ett jattefint men DYRT hostel med pool, Damajuana. Hangde med ett par sydafrikanska killar pa sightseeing runt stan, gick pa ett akvarium och hade en lang skon lunch. Solade och chillade vid poolen… BBQ och vin pa kvallen pa hostlet (igen…), lugn kvall. Var sa varmt att jag knappt sov nat pa natten och vaknade dessutom upp med borjan till en halsinfektion – vita prickar och risig. Drog anda ivag pa dagens inbokade aktiviteter i bergen utanfor Mendoza – lite trekking i hetten till en klippvagg vid ett vattenfall dar manga gjort rappel (hoppa nerfor klippvag med rep) och pa eftermiddagen gjorde vi river rafting vilket var skitkul!! Mera action an den i NZ. Var grupp ville garna valta var bat nangang under farden och vi hade en galen guide som var jatterolig. Massa haftiga rips och i slutet dar det var sakert fran stenar osv pa botten valte vi sa alla akte i (utom guiden, den jakeln!). Kul att svischa nerfor floden i hog hastighet! Blev upplockad av en annan bat. Kom tillbaka ratt utmattad sent pa kvallen, kopte antibiotika (for 10 pesos…) pa apoteket och tog en siesta, sen var det lite fest pa hostlet och vi drog ut 16 pers till en nice riktigt stor nattklubb delvis under bar himmel dar vi dansade hela natten! Dagen efter tog jag det lugnt, sov lange och satt mest och socialiserade pa hostlet. Bra traning detta for det var mestadels argentinare sa det har blivit mycket spanska. Traffade forresten Tom, en kille fran USA/Polen som bor i BA och som festat mycket med oss pa Clanen har pa hostlet ocksa, fick veta samma dag jag akte hit att han ocksa planerat det, sa har hangt en del med honom ocksa. Traffade valdigt overraskande ocksa Rotem och hennes kille ute pa gatan har en kvall! Hade just skrivit ett meddelande till henne pa internet och fragat var hon var och sa spinger jag pa henne en timme senare 😀 Igar drog vi pa bike and wines – man hyr cykel och cyklar runt vingardarna pa vinprovning! Riktigt udda och kul grej. Det godaste var choklad/likorfabriken! Hade en nice lang picknick i skuggan av nagra trad vid en av vingardarna. Middag och lite fest hela hostlet tillsammans ute i tradgarden pa kvallen. Idag drog hela ganget med hyrd buss till San Rafael medan jag sov ut lite langre, checkade ut och har bokat en bussbiljett till Salta for kl. 22.30 ikvall. Kommer fram imorgon eftermiddag. Det ar mojligt att jag moter upp med Aoife dar igen for hon ska ocksa dit nu i dagarna sen ska aven hon till Bolivia sa vi kanske kan planera ihop nat!

Wow, har nu rest i over tre manader och det ar galet sa manga manniskor jag traffat och upplevelser jag haft… jamforbart med kanske tre AR! Att resa ensam ar valdigt berikande och underbart pa manga satt, men har insett att det verkligen ar ganska ensamt ocksa. Oavsett hur manga manniskor man har runt sig hela tiden byts de hela tiden ut och man har aldrig nan som star en riktigt nara. Man trottnar pa att ha samma samtal om var man kommer ifran, hur man reser osv och langtar efter riktiga konversationer. Darfor uppskattar man sa mycket nar man traffar pa nan igen som man kanner sedan tidigare! Tror det ar en jakligt starkande upplevelse iaf. Men skulle nog inte vilja fortsatta resa sahar i mer an nat halvar, utan da skulle man vilja stanna pa en och samma plats under en langre period for att lara kanna stallet och manniskorna mera pa riktigt. Just nu har jag mycket kul och ser fram emot att resa norrut for att fortsatta aventyret! Det ar hog tid att lamna Argentina – aven om det kanns i hjartat…