Antligen har vi hittat det vi letat efter

Pa mandagen tog vi bussen till Melaka, som vi hade blivit tipsade om, eftersom vi ville sola och bada. Till var stora besvikelse berattade ett malaysiskt par vi traffade pa vart guest house att det inte direkt fanns nagon badstrand. Vi tillbringade nastan hela kvallen pa takterassen tillsammans med dem och de gav oss en massa bra tips, innan dess med min cd-freestyle och en kortlek.

Pa tisdagen bestamde vi oss anda for att forsoka upptacka Melaka och ta vara pa de tips vi fatt. Vi borjade med att besoka poolomradet. Vi var dar lite efter elva och till var stora besvikelse holls det stangt mellan tolv och halv tre, sa vi beslutade att sitta i parken utanfor och sola tills det oppnade. Vi satt pa en parkbank med varsin bok och blev utstirrade av alla som gick forbi. Vi konstaterade att det inte var speciellt vanligt med turister dar. Sarskilt inte unga vita tjejer i kjol och linne i alla fall.
Nar klockan antligen blev halv tre och vi kom innanfor poolomradet var det lika dant som nar vi var ute och festade, 80 om inte snarare 90% killar. Fast de flesta var val lite yngre. Vi la ut vara handdukar pa ett sa diskret stalle som mojligt, men skamdes anda hur mycket som helst nar vi skulle kla av oss till bikini. Anledningarna till detta var att det knappt var nagra tjejer dar, och de fa av dem som badade over huvud taget gjorde det i t-shirt och shorts, de resterande bar sloja och fick nog inte bada in public so to say, och 3 eller 4 gubbar pa en bank vande sig titt som tatt om och vralglodde pa oss. Vi vagade inte bada.
Pa vag hem upptackte vi en stor galleria som vi tankte trosta oss med att ga till senare under kvallen.
Efter en starkande dusch blev det sa, och efter det en tur till en marknad som lag mitt emot. Efter den lilla shoppingturen begav vi oss till en restaurang i little india som vara malaysiska vanner fran kvallen innan hade tipsat oss om. Nar vi kom ut darifran var det varsta folksamlingen utanfor och nagon form av karnevalstag kom, sag typ ut som ett litet tempel gjort av en massa lampor i olika farger och nagra kor som drog det hela. Det finns kort.

Pa onsdagen lamnade vi Melaka i hopp om att komma till en o som heter Penang. Men nar vi kom till stationen var biljetterna slut, sa vi satsade pa att aka tillbaka till KL for att fa biljetter dar. Vi var framme vid ett och lyckades med mycket tur fa tag pa tva biljetter fast inte forran vid halv se pa kvallen. Vi kom inte fram till Penang forran tio pa kvallen, och da satte vi oss i en tai och bad honom kora till ett billigt guest house. Och fy fan vad vidrigt det var. Det sag ut sa som man forestaller sig en cell i ett fangelse. Vita vagger med ingenting pa, en sang och typ ingt mer. Inte ens stadat. Vi lamnade det stallet illa kvickt efter vi hade vaknat och tog bussen till beachen. Sa numera bor vi pa ett guest house med varsin sang (det har vi inte varit bortskamda med de senaste natterna) egen toalett och dusch och ca 50 meter till stranden. Antligen har vi fatt det vi har letat efter, det var stora leende och jubelrop nar vi skymtade vattnet fran bussfonstret vill jag lova.
Mer om det en annan gang, kommer forhoppningsvis mer bilder sen ocksa.

Som vanligt hoppas jag att allt ar bra med alla dar hemma, och jag blir valdigt glad av en kommentar!

Las garna Ninas dagbok ocksa, hon skriver pa resdagboken.se och hennes anvandarnamn ar: ninalenn

Puss och kram till er alla!