que pasa?

shit pommesfrittes. da var man pa gang igen. overkligt att se martin pa arlanda med ryggan packad o allt. kandes galet att man skulle dra ivag pa en langkorare igen. galet kul.

sa vi landade i madrid efter att ha torterats av spansk julmusik och barnskrik. barnen hatade musiken lika mycket som oss. hade val tankt att kika in stan egentligen, men bade jag o martin hade vart uppe hela natten av olika anledningar sa vi valde att ta det lugnt pa hotellrummet istallet. hotellet var ett fyrstjarnigt hotell som flygbolaget stod for. kan va sa att det var det basta rummet pa resan for oss haha. sa v gottade oss rejalt med roomservice, tv och tva dubbelsangar…

nu sitter vi pa ett internetcafè i lima. vadret ar najs. gar runt i linne och myser. vi bor pa ett hostel tillsammans med en skon brittisk lirare vi stotte pa pa flyget. trodde vi skulle ta det lugnt i lima, men visade sig att peruansk ol var mycket lattdrucket, gott och billigt sa det slutade med en blot afton for oss. eller martin kakade val snygg peruansk frukost borta (allesandra) sa han droppade in lite senare. vaknade 16 idag och var hyfsat pigg. det har med jetlag hade ju ingen av oss tankt pa. flyget till lima tog ju anda 12 timmar. sa nar vi satt och at pa en liten gemytlig familjeresaurang, typ fyra bord, tre stolar, laser martin att man helst bor undvika alkohol och tunga maltider och istallet sova mycket. tjaaa, vi borjade kvallen med en fetingstek nerskjoljt med tre ol sa dar sket de sig.

hur som sa verkar lima va en ratt sa skon stad. pa klubbarna spelas spansk musik hela tiden och vi dansar pa som om de vore timbaland himself som stod for djandet. kanske har sara och christina att tacka for spanskmusikintroduceringen.

vi har det gott iaf och hoppas ni har det gott hemma.

p.s vi kan ingen spanska, men de ordner saj, anners sa kvettere haha d.s

kram kram/ andreas o martin