Vietnam Vietnam Vietnam! Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om detta land. Jag kan inte saga att jag ar positivt overraskad, snarare har jag fatt bekraftat det andra sa till mig innan. Akta din rygg!
Manniskorna kanns opalitliga vilket ar ovant och laskigt. Jag som alltid kannt mig sa trygg i Asien tidigare, aldrig behovt bevisa nagot med ett kvitto eller kannt att jag maste rakna varenda ore jag far tillbaka i vaxel, men har kanns det annorlunda och for forsta gangen nagonsin har jag haft las pa min vaska.
Jag ska ta det fran borjan!
Jag lamnade Laos pa torsdagseftermiddagen efter att ha forsokt gora den sista shoppingen i landet. Men det enda jag orkade med pa marknaden var att kopa en ryggsack som handbagag, vilket jag var i desperat behov av. Flygresan till Hanoi gick bra, det var roligt att flyga igen, fick den dar resekicken jag langtat efter. Satt mitt bland en grupp av turister fran Lettland. Bredvid mig satt en opererad dam som pa mycket dalig engelska fragade ut mig om min resa. Det lat ungefar sahar.
– U single?
– Yes I’m travelling alone.
– No friends?
– Well I have friends, but they couldn’t come with me.
– Parents worried?
– Yes they are.
Blev utfragad om det mesta under resan, men hon var gullig och makta imponerad. Och for forsta gangen under den forra och denna resa kande jag mig oerhort stolt och modig over att jag akt sjalv. Jag tror det ar for att jag kannt mig sa sarbar under de dagarna jag var sjuk att jag insett att det faktiskt kan vara tufft men att jag anda gett mig in pa detta och anda klarat mig ratt bra.
Jag akte minibuss in mot stan och pratade med tva tyska medelalders man som berattade att det var oversvamningar i mellersta delen av Vietnam, i bl a Hué och Hoi An dit jag tankt aka, och att manniskor dott och knappt har nagon mat. De hade tankt aka dit men det gick inte ens nagra bussar eller tag langre. Fick anda lite andra tips om vad man kan gora i sodra delen av Vietnam. De var jattetrevliga men aven de sa att man ska vara vaksam i landet. de hade ocksa kannt sig lurade.
Jag blev avslappt vid mitt guesthouse som jag bokat tva dagar tidigare genom hostelworld och det var da det borjade…
De hade tydligen inte ett ledigt rum till mig den forsta natten trots att jag hade bokat rummet. Jag hade ett bokningsnummer och jag sag att mitt namn stod i deras block men anda ville de se bekraftelsemailet pa min mail? De sa att de kunde kora mig till ett annat guesthouse och sen hamta mig morgonen efter, men jag sa att jag hade bokat pa detta guesthouse och forvantade mig att fa ett rum har nar jag kom, men han sa da att han bara hade rum for 15 dollar. Ja men lat mig da bo i det rummet men for 10 dollar som jag skulle fa betala for det andra? nej det gick inte! Han pastod aven att hela Hanoi var overbokat vilket var en total logn! Jag gav efter till slut och blev kord till en bakgata precis vid nattmarkanden och fick ett skabbigt rum. Han lovade att de skulle hamta mig morgonen efter sa fort jag vaknat. Jag gick ut for att kopa vatten och chips och mottes av ett kaos. Folk overallt och moppar som korde som galningar. Jag var glad att jag overlevde forsta promenaden i staden. Sov knappt nagonting under natten pa grund av allt ovasen, jag trodde jag hade upplevt kaos forut men detta ar ett annat kaos an i Bangkok. Har tutar verkligen alla pa allt och alla!! Nar jag gick in och la mig sag det ut som det var en sopstation utanfor guesthouset, nar jag vaknade hade det blivit en morgonmarknad och en moppeparkering. Sa fort jag vaknat gick jag ner och ringde det andra guesthouset sa att de kunde komma och hamta mig, men det kunde de tydligen inte da hon var ensam. Jag sa att jag inte tankte betala for en taxi for att aka dit nar de lovat att hamta mig, men hon kunde inte gora nagot. Jaja tack sa jag och la pa. Precis da kom en tjej ner och sa Heeello till mig med ett leende, sen andrades leeendet och hon sa, God I hate this place! Ahh annu en som kande som jag!! Aven hon, Rhama fran London, hade haft daliga erfarenheter kvallen innnan. Hon hade bokat ett rum och sagt att hon skulle komma efter tolv, nar hon kom var hela stallet forst stangt, sen kommer det nagon som pastod att det var helt fullt. Sa hon fick ocksa skjuts till detta skabbiga guesthouse. Vi bestamde oss for att ga ut och leta efter ett gemensamt rum for den kommande natten for jag kande inte alls for att aka till det andra stallet. Vi hittade ganska snabbt ett trevligt guesthouse med en personal som i alla fall lat trevlig och tillmotesgaende, men vi var bada pa var vakt. Vi fick vanta i 45 minuter pa vart rum och da vi pratade om vart i stan vi skulle ga senare kom det fram en tjej, Annika fran Tyskland som aven hon var ensam och skulle ga runt pa stan under dagen. Sa vi tre, jag Annika och Rhama gick runt pa stan under dagen. Trafiken ar verkligen kaos, otroligt mycket mopeder som kor som galningar. Trottoarerna anvands som mopedparkering eller matplats sa man maste ga i gatan. For att ga over gatan ar det bara att ta ett djupt andetag, inte tanka och bara ga och hoppas klara sig helskinnat. Om det inte varit for all trafik ar staden valdigt gullig, men trafiken blir sa pataglig nar gatorna ar sa sma. Aven pa gatorna blev vi lurade, forst fick vi helt fel vaxel tillbaka, sen tog de 2000 dong i dricks utan att vi sagt nagot!?
Vad ar det for stil?
Jag blev iaf helt slut efter nagra timmar och var tvungen att lagga mig och vila i tio minuter pa eftermiddagen. Da vi satt nere vid sjon och pratade kom det fram en gammal dam och pekade pa min vattenflaska som det bara var lite kvar i. Vi trodde hon ville ha den for att panta men hon var torstig. Sa gullig, sjalvklart fick hon allt som var kvar. Pa kvallen var vi pa nattmarknaden, men jag var inte alls imponerad over utbudet, kanns ganska skont att inte vilja ha allt. Det ar ju tyvarr sa att mycket av det jag vill ha har och tror jag behover kommer jag inte anvanda hemma.
Pa kvallen nar Annika skulle betala sin andra natt, da hon skulle aka till flygplatsen redan klockan fem nasta morgon, pastod de att hon inte hade betalat for sin forsta natt vilket hon hade, dock hade hon inte fatt nagot kvitto pa det. Hon stod pa sig lange att hon visst hade betlat nar hon kommit till guesthouset men de sa det motsatta. Jag vet ju vem jag litar pa och nar jag och Rhama checkade ut var vi petigt noga med att de skrev pa alla papper de hade att vi hade betalat.
Dagen efter, dvs i lordags motte Rhama upp en tjej fran USA som hon traffat tidigare pa sin resa och hennes tva kompisar fran England sa jag hangde med dom under dagen. Vi gick ocksa runt pa stan, satt och fikade och tog det bara lugnt. Lyckades ata tva mal under dagen, helt otroligt, forsta gangen pa nastan en vecka. Pa kvallen akte de vidare till Sapa och jag tog en svang pa nattmarknaden igen.
Pa sondagsmorgonen blev jag upphamtad for att aka till Halong bay, tre timmars bilresa fran Hanoi. Tyvarr var det daligt vader under dagan, mycket moln och disigt men det var anda valdigt vackert. Vi akte forst runt med baten, sen stannade vi och gick in i tva fantastiska grottor och sen paddlade vi kanot bland alla batar. Kvallen blev lugn, vi satt bara och prata och alla gick och la sig i sina hytter tidigt. Jag sov med en engelsk kille och vi lag intill motorn och precis nar jag lagt mig startade de baten och det lat och dunkade. Jag hade forst svart att somna och nar jag vaknade under natten var det knapptyst, kolsvart, kokhett i rummet och ingen luft alls, fick nastan panik. Ingen lampa gick att tanda heller sa jag var tvungen att ga ut fran rummet. Fick en klaustrofobikansla.
Dagen efter gjorde vi inte sa mycket, at frukost och akte runt lite sen blev vi som skulle aka tillbaka till stan lamnade vid hamnen for att ata lunch och akte sen tillbaka till Hanoi. Nar jag kom tillbaka hade jag tva timmar innan nattbussen till Hué skulle hamta upp mig vid guesthouset. Jag akte moped till sjon med en kille som korde som en galning. Han lirkade sig forbi den tata trafiken och sa fort det blev lite fritt gasade han for fullt. Blev avslappt vid sjon och skulle ga och hitta nagonstans att ata. Det enda jag lyckades med var att ga vilse, fick kasta i mig en nudelsoppa pa narmsta stalle och sen ta taxi tillbaka. Att jag alltid lyckas =)
Efter 50 minuters vantan kom en minibuss som korde oss till den storre sovbussen. Den var helt klart over forvantan, satena var som sangar som man kunde falla upp om man ville sitta och ner om man ville ligga raklang. Det var smalt men helt okej.
Vi var framme har i Hué dar jag ar nu, imorse klockan nio och det har sporegnat hela dagen sa jag har inte gjort sa mycket. Gick runt pa stan en timme och blev dygnsur men det var skont, otroligt lugnt och fridfullt.
I morgon ska jag pa en citytour och aka bat pa perfume river. Pa torsdagmorgon aker jag vidare till Hoi An. Ska forsoka skriva oftare och kortare, detta blev valdigt langt =)
Puss och Kram!
Forresten sa mar jag mycket battre nu, bade psykiskt och fysiskt!
Hej!
En stor kram till dig!! Roligt att följa din tripp via nätet…
Ta hand om dig!!
Massa många kramar!