Hej
Ikvall ar det sista kvallen har pa Koh Tao. Nedrakning fortsatter for Sandra och det praglar mina tankar. Jag forsoker bara ta det lugnt och njuta av denna fridfulla miljo, med havet precis utanfor restaurangen och det ljumna salta vattnet.
Men en del av mig sitter redan pa flyget hem och jag kanner mig redo att atervanda.
En annan del av mig har inte den minsta langtan hem till Sverige, och vill mer an garna fortsatta resandet.
Jag tror att dessa kanslor och den langtan som finns att komma hem beror pa att jag VET att jag ska hem. Det ar som att rakna ner infor julafton, man langtar men man vet att det lika snabbt gar over sa aven om man vill att dagen ska komma sa vill man det inte. Jag langtar efter att fa komma hem till er alla, men jag vet att jag lika snabbt ar tillbaka till den graa vardagen igen och da kommer jag att langta tillbaka hit och till resandet.
Redan innan jag akte visste jag att nar jag kom tillbaka till Thailand skulle resan borja lida mot sitt slut, det har val mycket med installningen att gora att jag kanner mig lite rastlos har. Jag har svart att sova och kanner mig av nagon anledning stressad, kan dock inte saga exakt varfor.
Just nu kanner jag mig less pa min ryggsack, jag ar less pa att behova dusch i kallvatten och med endast en strale. Att inte kunna spola pa toaletten och att plocka fram dagens klader ur pasar. Jag ar less pa att forflytta mig och att inte ha en trygg plats att stanna pa.
Men jag var inte speciellt less pa det innan jag kom hit, darfor tror jag aterigen ar ett uttryck for att jag vet att jag ska hem.
Jag blev kvar i mitt ackelrum ialla fall. Killarna i restaurangen overtalade mig att stanna, de sa att det luktade mer eller mindre i alla rum och jag fick en lukta gott-spray att ha i rummet. Det ar fortfarande inte frascht, men som sagt sa orkade jag inte resa och Sairee beach ar en lugn strand, precis vad jag ville ha. Jag tror Koh pangan ocksa blir lugnt och fridfullt, kan behovas innan de sista dagarna i Bankok.
Har haft ont i magen idag men ska anda forsoka mig pa att ata lite middag nu.
PUSSAR
tjo tjo i solen. ja det e bara å härja på allt du kan nu å dra till me en riktig skräll de sista dagarna. Här har ju minusgraderna landat å det e lååångt ifrån färska frukter med knådande personal när man stiger upp här, men en förfrusen nästipp kan trevligt me.