Sa gor Sandra

Hej!

Forlat att jag inte har skrivit pa flera dagar, har inte haft mojlighet pa alla hostel och inte tid heller!

Nu vet jag inte riktigt vart jag ska borja. Jag ar helt forvirrad over alla dagar och vart vi har varit eftersom jag aker till ett nytt stalle varje dag, men jag ska kortfattat beratta om de senaste dagarna!

Jag tror att jag var i Wellington senast jag skrev.. Dagen efter skulle vi aka fran Wellington til Picton pa sydon, men da farjan var full fick nagra av oss istallet flyga over. Jag trodde det skulle vara ett lite mindre inrikesflyg, i samma storlek som det vi flog till Umea i, men det var det inte. Det var ett jattelitet flygplan som bara tog 14 passagerare inklusive piloten. Hela flygturen kandes sa komiskt! Vi behovde inte checka-in bagaget som vanligt, istallet fick vi lagga upp det pa en vag och sen sjalva stalla oss pa vagen, har var det viktigt att inte ha overvikt! Efter att vi tryckt in oss i det lilla planet vander sig piloten om fran sin passagerarstol och halsar oss valkomna och berattar om sakerhetsrutinerna, han sager i stort sett samma sak som dom gor pa de stora flyplanen bara det att han sitter en meter framfor oss. Han sa ocksa att det var lite blasigt idag sa det kunde bli lite ”bumpy”! Och lite bumpy var det, kandes i hela magen nar det kom en flyggop. Sa fort planet rorde sig greppade jag tag i nagonting, satet framfor eller runt knana. Vi flog ganska lagt hela tiden sa det var en fantastisk utsikt! Jag var lite kallsvettig hela resan men det var ocksa riktigt roligt!
Fran Picton blev vi hamtade av var kara Magic bus som korde oss till Nelson, dar jag skulle stanna en natt.

Nasta dag akte vi till Greymouth. Jag har hort forut att stader sags vara sma, men att de sen anda visar sig ha i stort sett alla affarer osv. Men Greymouth var inte stort! De flesta fran bussen bodde pa Noah’s Ark, jattemysigt hostel dar alla rum var inredda som djur! Jag bodde i Sheeprummet! De flesta fran bussen var pa nagon olprovning, men jag tyckte det var for dyrt sa jag ville inte folja med. Istallet hade jag nastan hela hostelet for mig sjalv och det var helt underbart. Jag tog en lang varm dusch och la mig tidigt!

Nar vi var i Franz Josef var vi pa en halvdags Glaciartour. Det var vackert men iskallt. De sa att vi skule fa alla klader vi behovde, sasom jacka, byxor och vantar. De hade aven sagt att vi inte skulle ha jeans pa oss utan garna bomullsbyxor eller shorts, sa jag satte pa mig mina knalanga badshort. Men inte fick vi nagra byxor eller vantar. Sa de flesta av oss gick runt dar pa isen i badshort. Men benen var inte varst, det var handerna, pavag nerfor glaciaren kunde jag inte rora dom! De sa att vi skulle blir varma av att ga, men de sa inte att vi skule behova stanna var femte meter och vanta pa att dom skule hacka i isen…

Vidare fran Franz Josef till Queenstown. Staden som ar kandast for alla aventyr!
Jag ville ju inte vara samre sa jag bestamde mig for att HOPPA FALLSKARM!
Ja jag har gjort det, kan knappt forsta det sjalv, men det var helt fantastiskt!!
Tyvarr kunde jag inte hoppa fran 15000 pga alla moln, istallet fick jag hoppa fran 12000, men det ar ju istort sett samma sak, bara att man faller fritt under langre tid vid 15000, och det var ocksa det som var det haftigaste!
Jag var lite nervos innan, nar vi fick se pa video och de berattade lite kort om det. Sen akte vi buss i ungefar 20 minuter innan vi kom till faltet dar vi skulle hoppa. Jag var lite kallsvettig om handerna men anda inte speciellt nervos, jag hade bestamt mig for att jag verkligen ville gora detta! Nar vi kom fram fick jag vanta ett tag, man akte upp i planet tre och tre och jag tror att jag var det tredje planet. Nar jag val fick traffa mannen jag skulle hoppa med blev jag lugnare. Han var jattesnall och fragade hela vagen upp hur det kandes, och pratade lite om annat. Jag hade ju en del fragor, som hur jag satt fast vid honom, och hur manga ganger han hoppat idag..sa lite nojig var jag! Jag fick allt filmat, sa vi var 8 personer som klamde oss in i planet, 3 som skulle hoppa, 3 instruktorer och 2 fotografer. Det var mysigt, alla satt i knat pa varandra och planet var minst lika bumpy som det mellan Wellington och Picton. Men jag var forvanandsvart lugn hela vagen upp, jag var mycket mer nervos nar jag skulle hoppa fran palen i den dar gungan. Jag hoppade sist av alla oss, och det var bara att satta sig vid dorren utanfor planet, vinka till kameran och sen hoppade vi ut. Magkanslan holl bara i sig ungefar 5 sekunder, av dom minns jag inte sa mycket, minns bara att jag slar upp ogonen och vi ligger pa mage i luften och faller. Det var sa otroligt haftigt, jag kan inte ens beskriva det. Blev helt torr i munnen, lapparna var fastklistrade vid tandkottet. Forsokte ta tag i fotografens hans men lufttrycket var for starkt. Nar fallskarmen sen vacklades ut borjade den laskigaste biten, att singla ner over marken. Jag forskte njuta av utsikten men helt plotsligt kandes det som att jag vagde 100 kg och att jag skulle lossna fran selen. Mitt uppe i luften borjar han spanna upp selen vid min mage och over brosten for att det inte skulle sitta sa hart, men det var det jag tyckte om, jag kande mig trygg nar det satt hart at! Sa jag bara no no it is fine, it is fine! Jag tyckte dessutom att vi stod still i luften och aldrig kom nerat, det var nagra langa minuter innan vi borjade narma oss marken. Jag ar dock valdigt stolt over landningen. De flesta jag sag hamnade sittandes pa marken, men vi satte bara ner benen sen stod vi! Tada!!
Direkt nar jag hamnade pa marken ville jag gora om det, sa haftigt var det! Sen kande jag mig som den lyckligaste manniskan pa jorden! Jag var sa nojd och gick med ett leende pa lapparna hela dagen. Tyvarr var alla fran bussen pa egna aktiviteter sa jag kunde inte dela min gladje med nagon! Mn jag firade med nagra ol pa kvallen! Pa efetrmiddagen akte jag Jetboat pa Kawarauriver. Det var ocksa kul men inte i narheten av Fallskarmshoppet!!

Igar var jag i Dunedin och var pa en Wildlifetour, det var jattemysigt. Fick se salar, sjolejon och pingviner! Bara lite jobbigt att vandra over alla kullar!

Nu ar jag i Lake Tekapo, ute pa landet! Finns inte ens en affar i narheten tror jag, men det ar fint! Snart ska jag, Marika fran Holland, Shelly och Michael fran England och Chris och Marcus fran Tyskland grilla. Vi har hangt nagra dagar nu och ikvall ar sista kvallen tillsammans!!

Maste ga, men vi hors nog snart igen!
Pa onsdagmorgon flyger jag till Australien – till varmen!

Massa kramar och tack for alla kommentarer!!