Julhajen stinker!

Vilken sabla hemresa.
Murphey måste bokat samma flight.

Till Dakar gick det hyfsat bra. Lite köer runt själva Dakar.
Tog bara några timmar.

Förseningen från Dakar var måttlig.

Strax före Alicante ropade de efter läkare. Jag låg och sov i ett hörn och funderade stilla på hur mycket jag mindes av HLR-kursen någon månad tidigare.
Beslöt mig för att en förlossning skulle jag bäst kunna hantera.
Om det inte var kejsarsnitt.
Bestämde mig för att hålla klaffen.
Fastighetsskötare är inte samma sak som läkare intalade jag mig själv.
Försökte en stund hävda att jag mött motsatsen.
sa åt mig på skarpen att vara tyst!

Sen kände jag att magen började gnälla.
Tål kanske inte Lasagne.
För CocaCola, Pastise och rödtjut hade jag fått i mig förr.
Precis när jag vände mig ut och in på flygplanstoan (FATTAR ni inte att 10000-metersklubben är körd!), så hörde jag flygvärdinnan beklaga att vi måste tömma planet på allt p g av att vi fått punktering.

Hallå! Punktering? Kan ingen be chauffören att f l y g a hem istället!

Efter ett långt väntande på Alicantes nattstängda flygplats kom så beskedet: det finns inga passande hjul i Alicante, så man måste flyga ner ett par med morgonflighten från Stockholm.

Klockan fem ramlade vi i säng på hotellet.
Inte fan kunde man sova då.
Sängen var mjuk.
Rummet var tyst.
Och mitt jävla nattlinne stank av den där jävla julhajen som hade legat och gullat med det i resväskan.
Och nattlinne var tvunget: vi frös så vi skakade i natten!

Jaha, julhaj? Jo, vi smakade torkad saltad småhaj på fiskmarknaden i St Louis. Tyckte att det vore kul att ha till jul. Så vi gav Sam en slant för att fixa på Mbours fiskmarknad innan vi åkte hem.
1000 cfa (14:-) kostade en halv haj.

I vilket fall så blev det inte mycket sömn.
Och på frukostbuffén uppförde vi oss som om vi aldrig sett mat förr.
Ett och annat fick slinka ner i handväskan – man vet ju inte när man får mat nästa gång.
Jag slutade när Karin visade mig bevakningskamerorna.

Kl 11:00 var det dags att åka buss till flygplatsen igen.
Vid 15-tiden var vi så i luften.

Mellanlandning och avisning i Köpenhamn.

Arlanda en timme senare.

Raskt in i taxin och hem…

Här hemma var det tomt och tyst. Men olåst – tackolov!

Lite svårt att varva ner nu efter 36 timmars resa. Ska fylla på dagböckerna med text och bild under julhelgen.

Men tills dess: godnatt!